Vi jobbar – men har inte råd med bostad

Debattören: En hel generation unga är utestängda från bomarknaden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-07-11 | Publicerad 2018-10-05

Unga är inte är en homogen grupp där alla har samma behov eller önskemål, däremot är den ekonomiska situationen ofta en gemensam nämnare, skriver Saffran Rohm.

DEBATT. Nyligen lanserade Svensk fastighetsförmedling sin statistik över sammanställda bostadsförsäljningar i Sverige från Oktober 2015 fram till nu. I statistiken framkommer bland annat snittpriset för en lägenhet på Floragatan, Östermalm i Stockholm. För 119 000 kr, drygt åtta månadslöner för en kvinna mellan 25–29, kan du få en hel kvadratmeter.

En sammanställning från SBAB visar att allt färre unga lyckas ta sig in på bostadsrättsmarknaden. För att få ett lån som täcker 85 procent av genomsnittspriset för en etta på 30 kvadratmeter i Stockholm, måste du tjäna minst 36 500 i månaden.

I dag är det en hel generation som tjänar för lite för att kunna köpa sig en liten bostadsrätt i någon av landets 20 största kommuner.

Svensk Fastighetsförmedlings och SBAB:s statistik vittnar om en dyster situation för en ung person som går i tankar på att köpa bostadsrätt. Värst är det för unga kvinnor mellan 25 och 29 år då snittlönen för denna grupp, i de 20 kommuner som granskats, ligger på 16 000 kr i månaden. Här är dörren helt stängd till bostadsrättsmarknaden.

Situationen för unga män i samma ålderskategori är knappast bättre. Här ligger snittlönen på 20 000 kronor. Med en sådan lön går det att få lån till en etta på 30 kvadratmeter i 3 av de 20 kommuner som togs med i sammanställningen – Borås, Västerås och Sundsvall.

Jagvillhabostad.nu är en organisation som verkar för att ge unga en röst i den bostadspolitiska debatten. Vi får ofta frågan hur unga vill bo och det enkla svaret på den frågan är prisvärt.

Unga är inte är en homogen grupp där alla har samma behov eller önskemål, däremot är den ekonomiska situationen ofta en gemensam nämnare.

Det finns goda exempel på aktörer som arbetar för att skapa möjligheter för unga att köpa en bostad. En av dem är Riksbyggen som förra året presenterade konceptet ”hyrköp” som riktar sig till unga vuxna upp till 35 år. Projektet går ut på att unga vuxna får möjlighet att hyra en lägenhet som de efter fem år får möjlighet att köpa upp.

Hyrköp är ett sätt att erbjuda unga vuxna ett första steg in på den ägda bostadsmarknaden då de boende får möjlighet att spara till sitt lägenhetsköp under en längre tid.

Satsningen borde inspirera fler byggföretag till liknande projekt i stället för att fortsätta bygga för de som redan är etablerade på bostads- och arbetsmarknaden.

I Norge har de sedan flera år tillbaka subventionerat bostadssparande för unga. Det har lett till att fler unga har fått möjlighet att på egen hand köpa sin bostad och stimulerat ett ökat byggande.

Bostadsmarknaden blir i dag allt mer segregerad och det faktum att vi måste bygga mer för ekonomiskt svaga grupper är ingen nyhet.

Bostad är en mänsklig rättighet men har i dag blivit en klassfråga. Privata och allmännyttiga aktörer måste börja ta sitt ansvar och bygga blandade upplåtelseformer för att förhindra att segregationen på bostadsmarknaden ökar.

Det är ingen rättighet att kunna köpa en bostad, men det är en rättighet att ha en bostad.

Om det hade varit lättare att få en bostad via hyresmarknaden hade det nödvändigtvis inte varit ett problem att det krävs en hög lön för att kunna köpa en lägenhet. I dag har dock hyresmarknaden få bostäder att efterfråga och de som byggs har ofta en alldeles för hög hyra.

Därför behöver vi se över möjligheten att bygga bostadsrätter som unga har råd att köpa och leva i.

Till alla byggaktörer där ute – snälla, ta bostadskrisen på allvar!


Saffran Rohm, förbundsordförande jagvillhabostad.nu


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.