ÅSIKT

Ångest och depression ökar bland våra unga

Socialstyrelsen: De som får en psykiatrisk diagnos ofta är sjuka under lång tid

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Getty
Antalet flickor i åldern 15 till 17 år som behandlats för depression och ångestsyndrom inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har tredubblats sedan 2006. Den ojämförligt största ökningen har skett sedan 2010, skriver Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen.

DEBATT. Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, framför allt för barn och unga, och ohälsan är ofta långvarig. Nästan var tredje ung som diagnosticerades med depression eller ångest för tio år sedan har i dag fortfarande behov av psykiatrisk vård. Med psykisk ohälsa följer svårigheter att etablera sig i arbetsliv och vuxenliv. Det visar en ny utvärdering av vården för depression och ångestsyndrom som Socialstyrelsen presenterar idag.

Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar i Sverige. Mer än var tredje kvinna insjuknar någon gång i livet i en depression, och nästan var fjärde man.

Antalet flickor i åldern 15 till 17 år som behandlats för depression och ångestsyndrom inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har tredubblats sedan 2006. Den ojämförligt största ökningen har skett sedan 2010. Det här visar resultatet av en utvärdering av vården vid depression och ångestsyndrom med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen gjort.

Socialstyrelsens uppföljning visar att de som får en psykiatrisk diagnos ofta är sjuka under lång tid. 30 procent av de unga personer som nydiagnostiserades med depression eller ångestsyndrom inom barn- och ungdomspsykiatrin för tio år sedan är fortfarande i behov av psykiatrisk vård. Mer än hälften av dessa har även ett fortsatt behov av läkemedelsbehandling.

Detta innebär att vården borde organiseras mer som för patienter med kronisk och långvarig sjukdom som diabetes, KOL och liknande. Det behövs strukturerad uppföljning och tillgång till vård och stöd över tid med god kontinuitet.

Unga som drabbas av ångest och depression har svårare att etablera sig i arbets- och vuxenlivet. Knappt tio år efter diagnos stod en av fyra helt utanför arbetsmarknaden eller var beroende av ekonomiskt bistånd. De livspåverkande konsekvenserna av depression och ångest är med andra ord stora.

För att bryta den negativa utvecklingen är det angeläget att fler förebyggande och tidiga insatser erbjuds, att tillgången till en första bedömning och behandling ytterligare förbättras liksom att vården och omsorgen har förmåga att uppmärksamma samsjuklighet. Dödligheten i diagnoser som bedöms vara möjliga att påverka inom hälso- och sjukvården är dubbelt så hög för gruppen med ångest och depression. Utvärderingen visar att vården har utvecklat arbetet med att identifiera samsjuklighet de senaste tio åren. Sju av tio primärvårdsmottagningar har rutiner för hur somatisk ohälsa ska uppmärksammas i samband med diagnosticering av ångest och depression.

Utvärderingen uppmärksammar också att hälso- och sjukvården har utvecklats positivt i andra avseenden. Fler kommuner och regioner har en så kallad första linje för unga med psykisk ohälsa. Fler suicidriskbedömningar genomförs i dag vid diagnosticering och allt fler vårdas inom barn- och ungdomspsykiatrin. På detta sätt har tillgången ökat.

Väntetiderna till vård och behandling är dock långa och det gäller även inom vuxenpsykiatrin. Tillgängligheten behöver öka och framtida kompetensförsörjning kommer därför att vara en högst angelägen fråga.

Socialstyrelsen kommer att fortsätta följa utvecklingen och även stödja och verka för en god vård till barn och unga och vuxna med psykisk ohälsa. Det vi gör och bör göra framöver inom olika områden, i form av att främja hälsa, identifiera och behandla psykisk ohälsa, ge stöd och vård av god kvalitet ska ses som en investering i framtiden.


Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM