Läsning – så mycket mer än bara böcker

Debattörerna: Datorspelande står inte i konflikt med att läsa traditionella tidningar och böcker

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-07-02

Genom att förstå att det finns många vägar till läsning kan vi bidra till att barn och unga ges tillgång till språket och möjlighet att delta fullt ut i det demokratiska samhällets utveckling, skriver debattörerna.

DEBATT. Politiker och makthavare måste uppdatera sina kunskaper om läsning. De måste sluta ställa olika former av berättande mot varandra och inse att det finns flera vägar till språket.

Låt barn och unga upptäcka lusten att läsa och lära i alla former, vare sig det är genom spel eller böcker. De behövs alla för att ge dagens unga jämlika förutsättningar för att kunna delta fullt ut i samhället. Det är bland annat därför det är viktigt att landets bibliotek kan tillgängliggöra berättelser och information i alla format för att nå så många som möjligt.

Alla har rätt till språket. Sverige har en lång tradition av hög läskunnighet och den är viktig genom hela livet.

Att läsa och förstå ny information är grundläggande kunskap för att klara sig i vardagen, ta del av det demokratiska samtalet, lära sig mer och att utvecklas som människa. Genom språket kan vi bli jämlika.

Språket får man genom att lyssna, samtala och läsa. Före digitala medier var läsning synonymt med böcker och tidningar, men i dag finns allt mer av läsningen på en skärm. Tack vare internet förs en stor del av den moderna kommunikationen i textform.

Tidningsartiklar och böcker är för den yngre generationen oftare digitala. Trots det anses den tryckta boken av många som den ”finaste” formen av läsning. Detta präglar tyvärr också det läsfrämjande arbetet. Men allt mer av barns och ungas läsning sker i många fler olika medier än tidigare, och det gör dem bättre rustade för framtiden.

I Statens medieråds senaste undersökning Ungar och Medier 2017 konstaterades att barn som var högkonsumenter av medier också läste minst en timme om dagen. Att sitta framför datorn eller mobilen står inte i konflikt med att läsa tidningar och böcker.

Datorspelen var ett undantag, men spel är också det digitala medium som påminner mest om att läsa en bok. Spelens värld är lika uppslukande som böckernas, de förmedlar berättelser från nära och fjärran, och de kan också bidra med ett socialt sammanhang där barn redan i unga år lär sig kommunicera i skrift.

Ett vanligt actionspel innehåller lika mycket text som ett långfilmsmanus. Ett digitalt rollspel är som att läsa en längre roman. Det svenskutvecklade spelet Starstable som riktar sig till unga tjejer har lika mycket läsning som Sagan om Ringen-trilogin.

Det är lätt att förbise den läsning och det historieberättande som spel innehåller, men det gör avtryck. I senaste PISA-mätningarna, där läsförståelsen för första gången testades i digitala prov, ökade pojkarna sina resultat markant.

Tonårspojkarna spelar mer spel än flickor i samma ålder. Barn och unga med funktionsskillnader söker sig gärna till spelens värld för att den är förutsägbar och ger en trygghet med fasta ramar.

Spel är också en övning i att sätta sig in i en helt annan situation, att få spela en annan roll än vardagens, och bidrar till liknande upplevelser och erfarenheter som skönlitteraturen har gett världen i århundraden.

Ljud, video, spel och böcker har alla viktiga roller att spela, och samhällsklimatet och det demokratiska samtalet mår bra av att unga klarar av att hämta information från olika källor. Variationen i utbud gynnar dessutom alla som har svårare för att läsa vanliga pappersböcker, oavsett om det handlar om läs-, koncentrationssvårigheter eller en funktionsvariation.

För unga med ett annat modersmål än svenska ger bredden av uttryck fler möjligheter att ta till sig flera språk och flerspråkigheten är en styrka både när det gäller språkförståelsen och vid informationsinhämtning.

Språket är grunden till jämlikhet. Vi måste hjälpa dagens barn och unga att få tillgång till språket genom läsningens alla former och format.

Föräldrar, skola och bibliotek måste kunna använda många sätt att väcka lusten till språket och läsningen. Genom att förstå att det finns många vägar till läsning kan vi bidra till att barn och unga ges tillgång till språket och möjlighet att delta fullt ut i det demokratiska samhällets utveckling.

Karin Linder, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening
Johanna Nylander, ansvarig för samhällsfrågor, Dataspelsbranschen

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.