Med högerextremister kommer våldet till EU
Debattörerna: Det finns skäl för många att känna oro
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-05-21
DEBATT Med extremhögern följer våld. Det har vi sett förr, och det ser vi idag. Sedan tjugo år växer de högerextrema nationalistpartierna runt om i Europa.
I Slovakien noterar det extrema Vårt Slovakien, 11 procent. I Italien ligger Lega på 33 procent, i Österrike ligger regeringspartiet FPÖ, med rötter i nazismen, på 23 procent. Marine Le Pens Nationell Samling ligger på 22 procent. Det grekiska fascistpartiet Gyllene Gryning noterar 8,5 procent.
Ungerska Jobbik ligger, liksom det nya Estländska högerextrema EKRE på 13 procent. Sannfinnländarna får 18 procent och Sverigedemokraterna ligger på uppåt 20 procent i vissa mätningar inför EU-valet.
De högerextrema partierna förenas av nationalism, rasism, EU-motstånd och populism. Många av partierna är öppet antidemokratiska. Dessutom har de ofta en tveksam syn på våld som politiskt verktyg. Vissa av dessa partier står för våldsutövning, andra uttrycker sitt stöd till medlemmar och sympatisörer som tillgriper våld.
De ser våld som ett politiskt verktyg, som ett sätt att vidga politiken, att ta nya positioner.
I exempelvis Ungern, Tyskland Slovakien, Italien, Österrike, Grekland – och i Sverige – har enskilda personer liksom partier och organisationer utsatts för våld. Vårt Slovakien, som tidigare förbjudits på grund av att man uppmuntrat till rasistiskt våld, hetsar mot muslimer och romer.
Det tyska Alternativ för Tyskland står nära den våldsamma Pegida-rörelsen som legat bakom angrepp på migranter i flera tyska städer.
En antifascistisk musiker mördades i Grekland 2013 av en man med kopplingar till nazistpartiet Gyllene gryning. Jobbik är kända för sina angrepp mot främst romer. Partier motsätter sig restriktiva vapenlagar och i Tjeckien har president Zeman uppmanat medborgarna att ”skjuta islamistiska terrorister”. Samma Zeman höll på en presskonferens upp en Kalasjnikov med orden ”för journalister” inristat på kolven.
Högerextrema rör sig mellan olika partier och organisationer liksom över landgränserna. I Budapest, Wien och Rom möts ledande högerextremister. Här rör sig även Sverigedemokrater och folk från den svenska extremhögern.
På möten i Sverige deltar personer från SD tillsammans med öppna nazister från Nordiska Motståndsrörelsen. Så sent som i kommun- och riksdagsvalen 2018 kandiderade minst fyra personer med färsk bakgrund i våldsbejakande organisationer för Sverigedemokraterna.
Det finns ett samband mellan grov retorik och hatpropaganda – och våld. Det finns skäl för många att känna oro. Organisationer som jobbar med mänskliga rättigheter, journalister, migranter, homosexuella. Och Europas kvinnor.
Män är kraftigt överrepresenterade i utövande av politiskt våld. Liksom de är överrepresenterade i våldet i nära relationer. (Vilket inte innebär att alla män är våldsamma). Kvinnor har särskild anledning att frukta ett samhälle där våld normaliseras, blir vanligare i det offentliga rummet och accepteras som politisk metod.
I Kvinna till Kvinnas rapport ”Så tystas en kvinnorörelse” vittnar 123 kvinnorättsförsvarare från 32 länder – även Sverige – om hur utrymmet att agera och uttrycka sig minskar. 85 procent av dem menar att kvinnliga aktivister drabbas hårdare än manliga.
De högernationalistiska gruppernas önskan att minska kvinnors rättigheter och begränsa kvinnors valmöjligheter leder till att kvinnor underordnas män och till att våld mot kvinnor i allmänhet blir vanligare och mer accepterat. När nationalistiska rörelser växer sig starka, upplever kvinnoorganisationer och deras företrädare att motståndet mot deras arbete blir mer handgripligt; i form av fysiskt våld, hat och hot.
Många högernationalistiska rörelser ifrågasätter kvinnors individuella rättigheter. Det vill dela in egenskaper och sfärer i manligt och kvinnligt och bygga sin politik på det. Människors individuella val och uttryck respekteras inte.
Det är bland annat om det som valet till EU-parlamentet handlar. Ska högerextrema partier, av vilka vissa står våldet nära, få större inflytande?
Det finns inga högernationalister ”light”. Inskränkningarna i rättigheter för kvinnor, HBTQ-personer och människor med annan etnisk bakgrund är början. Förr eller senare kommer kulturkampen att inledas. Det handlar om att ”segra eller dö” som SD-politikern Mattias Karlsson utropade efter senaste valet. Den dagen extremhögern segrar finns inte längre utrymme för var och en att uttrycka sina uppfattningar. Ett samhälle som inte tolererar mångfald kommer förr eller senare att kväva oss alla.
Lena Josefsson, Ordförande S-kvinnor i Stockholms stad (S)
Lars Jederlund, debattör, författare till aktuella boken ”Ödesvalet – en orosanmälan om ett brunt Europa”
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.