ÅSIKT

Ni talar om svek – för oss är det räddningen

Debattören: Annie Lööf och Jan Björklund vågade stå upp för alla oss med invandrarbakgrund

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

avAftonbladet

Foto: TT, URBAN ANDERSSON
Jag är så stolt över att mina svenska landsmän Annie Lööf och Jan Björklund gemensamt fattade detta beslut att stänga ute SD, utan att själva behöva ha mörk hud, skriver Mikael Trolin.

DEBATT. Alla pratar om, men ingen pratar med de egentliga huvudpersonerna i det här regeringsdramat. Oss svenskar med invandrarbakgrund.
Det verkar som om Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor inte förstår vad det skulle ha inneburit för mig som svensk och svart, om SD hade fått inflytande över den svenska regeringen.

Jag är halvafrikan, med pappa från Nigeria och halvsvensk, med mamma från Hälsingland, född på Sabbatsbergs BB och fast förankrad i den svenska myllan.

Men aldrig under hela mitt 55-åriga liv i Sverige har jag känt att marken gungat så våldsamt under mina fötter, som när Anna Kindberg Batra och Moderaterna bjöd in SD i den politiska värmen i januari 2017.

Jag tänkte för första gången och till min egen förvåning, på att fly från mitt hemland. Men var skulle jag ta vägen? Till Afrika? Där jag varit och hälsat på min pappa under ett par veckor sammanlagt? Skulle jag fly med familjen?

Som tur varade min undran inte mer än ett par timmar, eftersom en rödhårig dam från Maramö med emfas i ett uttalande slog fast att ”jag och Centerpartiet aldrig kommer göra oss beroende av SD”.

”Ja, men Alliansen då?”, ropade den samlade presskåren. ”Vi i Centerpartiet kommer i vart fall aldrig att samarbeta med SD, eftersom deras ideologi inte är förenlig med den liberala iden om alla människors lika värde”.

Det var det. Åtminstone ända fram till valet 2018, där en kristdemokratisk företrädare i svallvågorna efter regeringsbildningen kallade Centerpartiet för ”quislingar”. En annan att ”man har ingått en ohelig allians”. Moderatledaren talade om ”ett historiskt misstag”.
När nu Annie Lööf och Centerpartiet tar mänskliga rättigheter på blodigt allvar så är det klart att det kostar. På riktigt kostar. Tror någon att det bara var änglakörer och sockervadd när Dr. Martin Luther King marscherade på broarna i Selma, Alabama i USA under medborgarrättsmarscherna?

Eller att det var en söndagspromenad i parken med Mahatma Gandhi som gav Indien sin frihet från de förtryckande brittiska kolonialherrarna?

Jag är så stolt över att mina svenska landsmän Annie Lööf och Jan Björklund gemensamt fattade detta beslut att stänga ute SD, utan att själva behöva ha mörk hud. Det var Annies motstånd mot SD som gjorde mig till centerpartist.

Borgerliga tyckare på högerkanten ryter om ”svikna borgerliga alliansväljare som kommer att straffa Centerpartiet och Liberalerna”. Men ingen talar om de miljontals väljare med invandrarbakgrund, där jag tror en stor majoritet drar en lättnadens suck att inte ett främlingsfientligt parti med nazistiskt tankegods får inflytande.

Svenska invånare för vilka det skulle ha känts ända in på den bruna huden att de saknade den ”svenska essensen” som står omskriven i SD:s partiprogram.

Invånare som riskerade att de och deras barn blev en andra klassens medborgare, utan samma rättigheter som majoritetsbefolkningen.

Ingen talar om hur detta kan komma att växla ut i ökat väljarstöd för Centerpartiet och Liberalerna. Dessutom ur segment i befolkningen där valdeltagandet är extremt lågt. Den borgerliga kannibalismen skulle därmed kunna undvikas och det totala valdeltagande ökas med hela demokratin och samhället som vinnare.

Räknar man dessutom med alla etniska svenskar som har någon med invandrarbakgrund som vän, parter, arbetskamrat eller som barn, så rör det sig sannolikt om mer än hälften av alla i befolkningen.

Att göra skillnad på människor som SD gör i sin politik är ett existentiellt hot för stor del av den svenska befolkningen och vi är många som känner glädje inför Centerns och Liberalernas uthållighet och pragmatism. Att de tagit mänskliga rättigheter på blodig allvar.

Det pris dessa partier betalar för sin ideologiska styrka kan dessutom rent krasst komma att kunna räknas hem som vinst i form av tillströmmande väljare.


Mikael Trolin, f.d. nationell integrationssamordnare (FP), kommunpolitiker i Haninge (C)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM