Varför ska väljarna tro på Löfven nu?

Debattören: Socialdemokraterna ersätter sina gamla vallöften med nya

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-08-09

Samtidigt ställer sig många frågan om de får valuta för sina skattepengar. Vårdköerna har fördubblats, polistätheten är den lägsta på tio år och andelen elever som klarar grundskolan har sjunkit, skriver debattören.

DEBATT. Sverige har varken blivit starkare eller tryggare tack vare Stefan Löfven. Tvärtom. Den här regeringen har höjt skatten med 60 miljarder kronor och ökat statens utgifter med 100 miljarder.

Samtidigt ställer sig många frågan om de får valuta för sina skattepengar. Vårdköerna har fördubblats, polistätheten är den lägsta på tio år och andelen elever som klarar grundskolan har sjunkit. 

Stefan Löfvens vidlyftiga löften från 2014 står i stark kontrast mot vad hans regering presterat.

  • Jobbmisslyckandet
    Socialdemokraternas viktigaste vallöfte 2014 var att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. När målet lades fast 2013 låg Sverige på en tionde plats bland EU:s länder. Nyligen kom siffror som visar att vi nu ligger på plats 17. Med mindre än två år kvar till 2020 tror ingen seriös bedömare att regeringen kan infria sitt löfte.
  • Lägsta sparandet sedan 1970-talet
    Goda ekonomiska tider ska användas för att förbereda för sämre tider. Det är ansvarsfull finanspolitik. Tyvärr har den nuvarande regeringen gjort ett kraftigt avsteg från denna princip. Sverige sparar i dag avsevärt mindre än under någon av de senaste högkonjunkturerna, vilket gör att vi står sämre rustade när nästa lågkonjunktur kommer.
  • Misslyckad arbetsmarknadspolitik
    En allt större del av de arbetslösa består av utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning. Dessutom ökar antalet långtidsarbetslösa, enligt Arbetsförmedlingen, trots en brinnande högkonjunktur. Beredskapsjobben, snabbspåren och utbildningskontrakten ligger långt ifrån målen. Av 32 000 traineejobb blev det mindre än 500. Ett resultat så dålig att till och med Socialdemokraterna valde att skrota satsningen.
  • En av sju lever på bidrag
    I en högkonjunktur ska bidragsberoendet minska – men för gruppen utrikes födda har det blivit tvärtom. Under mandatperioden har antalet utrikes födda som är långvariga bidragsmot-tagare ökat trots högkonjunktur. Även antalet barn med utrikes födda föräldrar som har försörjningsstöd har ökat under senare år. Detta är ett trendbrott då den här gruppen minskat i tidigare högkonjunkturer enligt statistik från Socialstyrelsen.

När Stefan Löfven kom med sitt löfte om lägst arbetslöshet i EU låg arbetslösheten i snitt på åtta procent i Sverige, och hela EU på 10,9. Tyskland var bäst med 5,2 procent. Av de 28 medlemsländerna låg Sverige på tionde plats. Nu har junisiffrorna från i år kommit – arbetslösheten i Sverige ligger på 6,2 procent. Sverige har halkat ned till plats 17.

Nu har Löfven ersatt gamla löften med nya. Den rimliga frågan att ställa sig är varför man ska lita på honom den här gången?

Valet den 9/9 kommer stå mellan dem som tar tag i problemen och dem som nöjer sig med att prata om utmaningarna. Moderaterna kommer fokusera på att återupprätta samhällskontraktet och att svenska folket ska få valuta för sina skattepengar. 

Därför vill vi göra ekonomiska prioriteringar som ser till att Sverige får fler poliser, kortar vårdköerna i hela landet samt utökar undervisningstiden i skolan. 

Samtidigt behöver vi pressa tillbaka bidragsberoende genom att införa ett bidragstak samt göra det mer lönsamt att arbeta. Och att ha arbetat – vi sänker skatten för Sveriges pensionärer. Det är politik som är både rätt och rättvis.

Löfven lovar och lovar. Men Sverige behöver en moderatledd alliansregering som tar tag i Sverige.


Elisabeth Svantesson


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.