Era digitala trappor ger nya utanförskap

Debattören: Teknikutvecklingen måste styras av olika människors olika behov

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-11-11

Om banken flyttar kontoret från gatuplan finns det regler att det ändå ska vara tillgängligt för dem som inte klarar trapporna. Men samma kontor kan göra basala tjänster som kontanthantering och betalningsservice helt otillgängliga – och få beröm, skriver Sven Larsson.

DEBATT. Den 1 oktober rapporterar Aftonbladet på nyhetsplats att Svenska bio slutar att ta emot kontanter i sina biljettkassor. Det är bara ett av många exempel på hur vi är i full färd med att skapa digitala klyftor och ett digitalt utanförskap.

Modern teknologi har förbättrat tillgänglighet till offentliga miljöer för personer med olika fysiska funktionsnedsättningar. Föreskrifter och normer finns om hissar, ramper, ljussättning, hörselslingor, doftfria och el-sanerade miljöer med mera.

Men krav på tillgänglighet är inte lika självklar när det gäller kognitiva funktionsnedsättningar på grund av demenssjukdomar, vid tillstånd efter stroke, svåra hjärnskador och psykisk utvecklingsstörning. Utanförskapet drabbar också många äldre och lågutbildade.

• Det är svårt att få tag i kontanter som är lättare att förstå och hantera än kontokort.

• Om banken flyttar upp sitt kontor från gatuplanet finns det regler att det ändå ska vara tillgängligt för dem som inte klarar trapporna till exempel rullstolsburna. Men kontoret kan göra basala tjänster som kontanthantering och betalningsservice helt otillgängliga för dem som inte klarar att forcera de för dem omöjliga digitala trapporna för att komma fram till tjänsterna. Och dessutom får bankerna då beröm för att vara moderna och effektiva.

• Att köpa tågbiljetter är ett äventyr med osäker utgång. Kan du inte leta rätt på ditt tåg på webben och förstå alla val du måste göra på knapptelefonen är du hänvisad till Pressbyrån med högre avgifter.

• Det är också problem att betala på bussen.

• Behöver man besöka en offentlig toalett räcker det inte alltid med en femkrona i nypan. Nej, man måste ha en modern mobiltelefon och behärska den.

• Ser man ett intressant tv-program kan man bli hänvisad att gå till datorn och leta upp det på SVT Play för att få se hela programmet.

Datorisering av många viktiga funktioner, varor och tjänster i samhället och samhällsinformation gör att många ställs utanför, blir mindre delaktiga, mer beroende. Vi skapar ett digitalt utanförskap.

En stor utmaning är alltså hur teknologi ska kunna utvecklas för att hjälpa istället för att stjälpa personer med måttlig kognitiv störning. Hur bör till exempel en mobiltelefon vara utrustad för att ha enkla kommandon men ändå några angelägna funktioner som en gps-funktion som kan göra det lätt att återfinna en person som plötsligt inte hittar hem? Kan fjärrkontrollen till tv:n förenklas?

Det är bara en generationsfråga säger de som hurtigt driver på den digitala utvecklingen. När nya generation som vuxit upp i datoråldern kommer i den här situationen klarar de det. ”De äldre” vill helt enkelt inte lära sig det nya säger man i sin okunnighet.

Det är inte sant. Dyspraxi är ett ganska vanligt fenomen vid medelsvår demens och innebär bland annat att tidigare självklara aktiviteter och praktiska motoriska sysslor blir svåra att hantera. En person som alltid skött familjens tvätt klarar inte längre att använda samma gamla vanliga tvättmaskin. Inte heller sin välbekanta dator.

Myndigheter, organisationer och företag måste bli medvetna om problemet och behålla personliga och manuella tjänster. Teknikutvecklingen är inte obönhörlig utan måste styras av olika människors olika behov. Socialstyrelsen och Myndigheten för delaktighet måste bli mer aktiva med föreskrifter.

Det gäller att inte att kasta ut barnet med badvattnet. Digital teknik – rätt använd och utvecklad – kan innebära mycket gott för gruppen med kognitiv funktionsnedsättning.

Men okunnigt och okänsligt utvecklad kan den också innebära att människor med måttliga kognitiva funktionshinder förlorar år av oberoende, självständighet och delaktighet i samhället.


Sven Larsson, ordförande i Alzheimer Örebro


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.