Forskning visar inte att ’fler poliser’ funkar
Debattören: Det må vara lockande att ta till som argument – men det stoppar inte kriminella
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-01-16 | Publicerad 2018-01-11
REPLIK. Kriminella kulturer måste raseras. Det görs bäst med väl fungerande skolor, en inkluderande arbetsmarknad och tillgång till bostäder för alla.
Tuffare tag från polisens sida är i bästa fall ett komplement, men kan vara direkt kontraproduktivt om man inte hanterar kriminalitetens orsaker.
Det är mycket angeläget att det nu på många håll diskuteras hur vi ska komma till rätta med den grova brottsligheten, som skapar otrygghet i samhället och där andelen uppklarade brott minskar. Moderaternas Tobias Tobé gör rätt i att lyfta fram frågan i Aftonbladet.
Tobés förslag om hårdare straff och vidsträckta befogenheter åt polisen må vara lockande, men når inte fram till problemets kärna – varför människor faller in i organiserad kriminalitet.
När vi på Fores sammanställt forskning och rön inom kriminologin, ser vi en stark koppling mellan organiserad brottslighet och socialt utanförskap. Kriminologer som Jerzy Sarnecki betonar att de mest utsatta grupperna i samhället framför allt behöver mer social service som överbryggar gapet mellan dem om samhället, och att polisen har en central roll i att trygga dessa insatser.
Det som gör skillnad till det bättre är därmed poliser med bättre förståelse för, och relation med, området de arbetar i – poliser som folk vågar gå till med sina problem.
Just denna bild ges också av exempelvis polisen i Rinkeby, vars områdeschef Christoffer Bohman betonar vikten av att skapa en relation med de boende i utanförskapsområden. Misslyckas det, läggs grunden för ytterligare en generation med en hög andel kriminella.
Att sätta hårt mot hårt riskerar att inte bara vara otillräckligt, utan kan därtill få förödande konsekvenser, konstateras det i den nyligen publicerade forskningsantologin Hela Staden.
En rad granskade kravaller, från Brixton 1981 och Los Angeles 1992 till Rosengård 2007 och Husby 2013, orsakades alla av att polisen upplevdes arbeta emot sin befolkning snarare än för dem.
Vi närmar oss en valrörelse där åtgärder för att minska och stävja kriminalitet troligen kommer att debatteras flitigt. Det är då angeläget att politiken inte, likt amerikanska valrörelser, förfaller till förenklade och rentav missriktade budskap som ”tough on crime”.
Numera finns åtskillig kunskap om vilka metoder som är effektiva för att få ett tryggare samhälle, med starkt forskningsstöd för att det som gör faktiskt skillnad inte i första hand är tuffare tag och hårdare straff. Låt inte politikens profileringsbehov försvåra samhället från att tillämpa denna kunskap!
Robert Englund, tankesmedjan Fores
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.