Fängelset får inte bara var ett förvar
S-politiker: Efter avtjänat straff kan den frigivne bli din granne
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-02-13
DEBATT. Det som slår en direkt när man besöker en anstalt är när kriminalvårdarna som jobbat där i många år vittnar om hur mycket yngre de intagna har blivit.
Med yngre ålder följer också en annan, kanske råare attityd. Beteendet mot andra intagna och kriminalvårdare, likväl som inställningen till sig själv och de val man gör i livet.
Frustrationen blir också större hos oss andra som tycker det är fruktansvärt fel att välja kriminalitet och att unga liv ödslas bort.
Det är inte bara de intagna som verkar annorlunda – det är även samhällets syn på hur brottsligheten ska bekämpas. Hur personer i förvar förbereds för världen utanför när de väl avtjänat sitt straff, är en fråga som knappt ställs i debatten om brottslighet. Förr eller senare kommer de flesta ut igen. Kanske blir en granne med dig.
Vägen tillbaka in i kriminalitet är väldigt kort, för utanför fängelsemuren finns gamla vanor och umgängeskretsar som snabbt drar en tillbaka. Däremot är vägen till en ny bana med ett första yrke som ger jobb, nya vanor och nya vänner, avsevärt mycket längre. Där finns det mer som kriminalvården och boendekommunen kan göra.
När vi besöker kriminalvården på en anstalt utanför Stockholm får vi höra om deras dagliga arbete. Vi får också höra att resurserna inte räcker till för att göra det som skulle behövas för att förbereda unga intagna till ett vanligt liv ute i samhället.
En av kriminalvårdarna vi träffar formulerar deras verklighet på ett sätt som är lätt att ta på; ”vissa av klienterna vet inte ens hur man småpratar i ett fikarum. För att de ska kunna fungera på en vanlig arbetsplats där ute, behöver de utbildas i sådant som många av oss tar för givet. Det räcker inte att bara förvara dem.”
Många behöver mycket mer än så.
I dag handlar samhällsdebatten kring brottslighet nästan bara om strängare straff och hårdare tag. Det är en viktig del av arbetet, men långt ifrån tillräckligt. Den socialdemokratiska regeringen har genomfört många straffskärpningar.
Men vi är samtidigt också en av få som menar att det inte räcker där, att vi behöver andra och tidigare insatser som bryter människors väg in i en kriminell bana.
Det som däremot är svårt att diskutera i den hårda debatten är vad som ska göras med personer som sitter av sitt straff. Polisen får fortsatt utökade resurser för att klara av sitt breddade uppdrag – vilket vi tycker är bra. När polisen får mer resurser kan de utreda fler ärenden snabbare. Tillsammans med ökade resurser till rättsväsendet i regeringens budget så stärks hela rättskedjan.
För att bekämpa brottsligheten behöver vi samtidigt också bekämpa dess orsaker. Vi behöver bli ännu bättre på att arbeta brottsförebyggande – framförallt genom tidiga insatser innan någon hamnar i kriminalitet, direkt när det finns varningstecken.
Men vi kan också bli bättre på att erbjuda en väg ut ur kriminalitet när personer hamnat där. Med rätt resurser skulle kriminalvården och boendekommunen kunna göra mer för att lära de intagna att bryta gamla vanor. I slutänden handlar det både om människosyn och vilket samhälle vi vill leva i tillsammans.
Sultan Kayhan, riksdagsledamot (S)
Dag Larsson, riksdagsledamot (S)
Kadir Kasirga, riksdagsledamot (S)
Alexandra Völker, riksdagsledamot (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Artikeln är en replik. Läs hela debatten här
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.