Vilket kött skulle du välja till dina barn?
Debattören: Våra ungar, sjuka och äldre ska inte matas med kött som pumpats med antibiotika
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-11-28
DEBATT.
Den ökande antibiotikaresistensen är ett globalt hot som måste tas på allvar. Jag delade i veckan en bild på Facebook från mitt besök på en bondgård i Östergötland som till dags dato har över 30 000 delningar på Facebook.
Min bild visade att en svensk köttbit hade en antibiotikaspruta i sig, en dansk fyra, en tysk 13 och en italiensk 31. Oron är uppenbarligen stor.
När antibiotikan upptäcktes minskade dödligheten markant och miljontals liv har räddats årligen. Nu går vi mot en utveckling där allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika, vilket riskerar att leda till ökad dödlighet och miljontals fler döda årligen i sjukdomar som i dag inte upplevs som livshotande, till exempel lunginflammation.
Världshälsoorganisationen WHO varnar för att antibiotikaresistenta bakterier är ett av de största globala hoten mot folkhälsan. Att bryta resistensutvecklingen bland bakteriestammarna är en ödesfråga för mänskligheten.
Två tredjedelar av all antibiotika används inom djuruppfödningen. Den allra största delen ges rutinmässigt till hela djurbesättningar och inte för behandling av sjuka individer.
Sverige är ett föregångsland. Vi har strikta regler för köttbönders användning av antibiotika.
Det motsägelsefulla är samtidigt att våra kommuner och landsting fortsätter importera utländskt kött till våra skolor, sjukhus och äldreboenden. Ska våra barn, sjuka och äldre matas med kött som pumpats med antibiotika? Jag tycker inte det.
De senaste åren har omkring 40 procent av allt griskött som konsumerats i Sverige varit importerat.
Av importen står Danmark för den största delen, följt av Tyskland och därefter Italien. Den svenska exporten av griskött utgör endast en femtedel av importen.
Det är nu dags att gå från ord till handling.
Min nuvarande partiledare, Ebba Busch Thor, lyfte problemet med den stora användningen av antibiotika i sin kandidatur till EU-parlamentet 2014, vilket gav resultat. Medvetenheten i Sverige kring vilket kött som är mest hälsosamt ökade. Sverige står idag för cirka en promille av totalanvändningen av antibiotika och är ett av få länder som varje år minskat sin förbrukning.
Dock ser vi nerslående att den totala användningen av antibiotika till djur inom Europa ökar igen, trots problematiken med multiresistens. Flera länder med export till Sverige bidrar till ökningen.
Europeiska veterinärorganisationen, EMA, rapporterade nyligen om att snittet för de 25 EU-länderna år 2014 låg på 158 mg/kg. Högst förbrukning har Spanien med cirka 419 mg/kg. Förbrukningen i Sverige ligger på 11,5 mg/kg vilket är mindre än en trettondel av EU-snittet.
Sedan 2006 är det förbjudet inom EU att blanda antibiotika i djurfoder i tillväxtfrämjande syfte. Men denna regel kringgås ofta i praktiken. I mars 2016 beslutade EU-parlamentet att införa förbud mot förebyggande gruppbehandling med antibiotika. Däremot ges fortfarande utrymme för att kunna strö medicin på fodergivor eller ge det via vatten. Det är viktigt att täppa till dessa kryphål.
Nu uppmanar jag svenska regeringen och de svenska EU-parlamentarikerna att göra en offensiv för att kraftigt minska mängden antibiotika som ges till djur. Om svenska djurbönder lyckas borde deras europeiska kollegor också kunna lyckas.
Det är inte minst viktigt att befintliga regler också efterlevs, vilket långtifrån är fallet. Faran från resistenta bakterier är högst verklig. Det handlar inte bara om djurskydd. Miljontals människoliv ligger i vågskålen.
Magnus Oscarsson, riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson (KD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.