Att såga AF har blivit en politisk ideologi

Debattören: Till och med Martin Ådahl borde inse faran med det som händer nu

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-11-14 | Publicerad 2019-11-12

Mycket av den negativa bilden av Arbetsförmedlingen kommer från personer som inte alls har någon koppling till myndigheten, det kan vara politiska ideologier eller vinstintresse som ligger bakom, skriver Fredrik Andersson i en replik till Martin Ådahl.

REPLIK. Läser Martin Ådahls debattinlägg om Arbetsförmedlingen, den innehåller bland annat en hänvisning till Peter i Skaraborg som minsann inte har fått hjälp av arbetsförmedlingen att skaffa jobb. Likaså målas upp att arbetsförmedlingen bara lyckas förmedla jobb åt var tjugonde arbetssökande som är inskriven.

Dessutom beskriver Martin Ådahl att det nu endast skall bli privata förmedlare som får betalt när de fått ut personer i arbete som skall ersätta dagens arbetsförmedling.

Ja för en person som inte är insatt i frågan kan detta tyckas rimligt, varför skall det överhuvudtaget finnas en statlig arbetsförmedling om den fungerar som Martin Ådahl beskriver? Det vore huvudlöst av Regeringen att pumpa in miljarder i en verksamhet som funkar på detta sätt.

Vi som arbetat på myndigheten i många år har varit med ett tag och sett hur olika politiska partier likt Martin Ådahls Centern gått fram inför riksdagsvalen och proklamerat att ”lägg ned Arbetsförmedlingen”.

Så var det precis inför valet 2006, då var det allianspartierna som tydligt gick fram med att Arbetsförmedlingen inte levererade och därmed skulle stöpas om – ja rent av läggas ned.

Vad hände? Jo arbetsförmedlingen fick efter ett antal år med alliansregering nya uppdrag bland annat i försäkringskasseuppdraget och etableringsuppdraget, myndigheten växte från drygt 9 000 anställda till en bit över 14 000 anställda.

Bevisligen upptäckte man att uppdraget inte var så enkelt som det först kunde tyckas, styrningen blev att arbeta mot de personer som stod längst från arbetsmarknaden. De personer som stod närmare att kunna få ett arbete fick klara sig själva, tyvärr var denna styrning bara internt mot myndigheten och allmänheten fick inte information om vad man kunde vänta sig som inskriven på arbetsförmedlingen.

Om du var nyligen inskriven arbetssökande och kom direkt från en anställning eller utbildning kunde du inte vänta dig någon större service.

Jag tror tyvärr att mycket av den negativa bilden av myndigheten kommer från personer som inte alls har någon koppling till arbetsförmedlingen, det kan vara politiska ideologier eller vinstintresse som ligger bakom.

Arbetsförmedlingens egna kundundersökningar visar mycket högre betyg för myndigheten än de externa undersökningarna.

Frågan är vilket som är mest värt att mäta? De kunder som faktiskt har erfarenhet av myndigheten eller de personer som tycker att arbetsförmedlingen är skräp bara för att man skall tycka så?

Jag har en bestämd uppfattning att man som politiker skall kunna visa var man hämtar sina påståenden, att påstå att bara en av tjugo personer får arbete genom arbetsförmedlingen är ingen sanning.

När man hänvisar till andra länders positiva erfarenheter av att privatisera arbetsförmedlandet, så vågar jag påstå att det inte är en sanning, särskilt inte om det är Australien och Storbritannien som åsyftas.

Arbetsmarknadsutredningen som blev klar tidigare i år visar tydligt att privata aktörer i ovan nämnda länder inte levererar bättre resultat, det är inte heller beskrivet att det skulle innebära lägre kostnader.

Tvärtom är detta system befattat med en mängd risker, och kommer sannolikt kosta mycket mer.

I dag så blöder myndigheten, vi lever i en verklighet efter en budget som röstades igenom under slutet av 2018 som innebar att myndigheten tvingades varsla 4 500 medarbetare. Beslut har fattats om att stänga ned halva kontorsnätet, personalen flyr myndigheten på grund av av den akuta situationen men även utifrån att man inte kan se vilken typ av myndighet som finns kvar år 2021.

Under den gånga veckan har företrädare för flera politiska partier uttalat sig om att reformeringen av myndigheten går för snabbt, till och med moderaternas Elisabeth Svantesson har beskrivit att det hela bedrivs som en ”experimentverkstad”.

Det måste vara slut med den pajkastning som pågår, det är upp till ledande politiker att ta ansvar för den slakt av myndigheten som nu pågår. Att kalla det för reformering tycker jag är ansvarslöst, mina medlemmar sliter verkligen varje dag i en aldrig sinande motvind och de som drabbas i slutändan är de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Jag är rädd att det kommer var försent att rädda det sjunkande skeppet om inget görs omgående, och det skulle förvåna mig om inte ens Martin Ådahl förstår allvaret i situationen.


Fredrik Andersson, ordförande ST inom Arbetsförmedlingen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.