S brydde sig aldrig om våra läkemedelslager

Debattörerna: Er självbelåtenhet i coronakrisen är grundlös

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-04-07

Socialdemokraterna var emot hela apoteksavregleringen med argument som fallit. Att de också röstade emot avskaffandet av lageransvaret är ingenting de bör skryta med – av allt att döma var de knappt medvetna om det, skriver Caspian Rehbinder och Emanuel Örtengren, Timbro.

DEBATT. Det var dumt att ta bort ansvaret för lagerhållning, men socialdemokraters självgodhet är grundlös. Deras egna förslag och motioner i riksdagen nämnde inte lagerhållning, krisberedskap eller säkerhet med ett enda ord.

De var emot hela apoteksavregleringen med argument som fallit. Att de också röstade emot avskaffandet av lageransvaret är ingenting de bör skryta med – av allt att döma var de knappt medvetna om det.

2009 avreglerades den svenska apoteksmarknaden. Andra aktörer än staten fick driva apotek och andra verksamheter än apotek fick sälja receptfria läkemedel. Samtidigt togs kravet på lagerhållning av läkemedel och medicinsk utrustning bort, ett ansvar som tidigare låg på det statliga Apoteket AB. Det är klokt att ha beredskap i händelse av kris, och det var ett misstag att ta bort ansvaret för lagerhållning.

Nu klappar sig flera socialdemokrater stolt på axeln för att Socialdemokraterna röstade nej till apoteksavregleringen 2009. Men självbelåtenheten är förhastad. Lagerhållningen borde ha tagits på större allvar av regeringen, men i det här fallet var oppositionen lika stora kålsupare.

I de rödgröna partiernas följdmotion (2008/09:So15) varnar de för att apoteksavregleringen kan få en rad allvarliga konsekvenser. Tillgängligheten skulle bli sämre, priserna högre, kvaliteten sjunka. De skriver att de ”anser att en avreglering kommer att innebära att det på sikt blir svårt att säkra servicen i glesbygd”, och att det är ”uppenbart att en avreglering riskerar att leda till ökade kostnader”.

I allt detta har de fått fel. Antalet apotek har ökat i samtliga regioner, och flest apotek per invånare finns i glesbygdsregioner. Därtill har vanliga butiker tillgång till de vanligaste receptfria läkemedlen. Priserna för läkemedel har inte heller ökat.

I sammanhanget är det också värt att notera att läkemedelsbristen är ett globalt fenomen: alla EU-länder har svårt att trygga läkemedelsförsörjningen, oavsett beredskapslager eller monopol.

Även länder som Finland, som fortfarande har apoteksmonopol, har problem med detta. Finska patienter åker ibland till Sverige för att få tag på läkemedel.

Så i alla sina varningar fick de rödgröna partierna fel. Däremot skriver de inte ett ord om beredskap, lagerhållning eller kristider. Ska man framhålla sig själv som klok och förutseende räcker det inte att tycka att ens motståndare var dum. Man bör åtminstone vara lite bättre själv.

Det här hade kunnat vara ett utmärkt tillfälle att se och dra lärdomar av ett blocköverskridande misslyckande. Från vänster till höger saknades krisberedskapsperspektivet. Både regering och opposition blundade för viktiga frågor, vilket märkts först nu när krisen väl har kommit.

Krisberedskap är en av statens viktigaste uppgifter. Den insikten får inte användas som svepskäl för nostalgiska socialdemokrater. Erfarenheterna av apoteksavregleringen är goda. Handel och distribution sköts bäst på en marknad.


Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro
Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig på Timbro


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här