Er budget ger mindre pengar till vården, S

Replik från det blå-gröna styret i Stockholm om sjukvårdskrisen

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT
Socialdemokraternas nya vilja till samtal välkomnas. Men vad innebär Aidas utsträckta hand? S budgetförslag för 2020 ger mindre pengar till hälso- och sjukvården – inte mer – än den budget vi beslutade om, skriver det blå-gröna styret i Stockholm.

REPLIK. Aida Hadžialić, nytt oppositionsråd för Socialdemokraterna, bjöd i en debattartikel in oss till samtal. Aida vill ”rädda vården”.

Socialdemokraternas nya vilja till samtal välkomnas. Men vad innebär Aidas utsträckta hand? Socialdemokraternas budgetförslag för 2020 ger mindre pengar till hälso- och sjukvården – inte mer – än den budget vi beslutade om.

Socialdemokraternas budgetförslag innebar enorma besparingar på vården utanför akutsjukhusen liksom fortsatt behov av effektiviseringar på akutsjukhusen, samtidigt som de stora neddragningar som Aida Hadžialić föreslog på all vård utanför sjukhusen skulle driva än fler patienter till akutsjukhusen.

Socialdemokraternas förslag, i november 2019, innebär besparingar på såväl barnläkarmottagningen som allergimottagningar och riskerar att leda till nedlagda verksamheter och förlängda vårdköer. 

Trettonhelgen var särskilt tuff på flera sjukhus i länet och Södersjukhuset hade det svårast. Det avlastade Karolinska i Huddinge som fick it-problem och samtidigt kunde flera av sjukhusets äldre patienter inte i tillräcklig takt tas emot i specialistvården för äldre eller av sina kommuner.

Nu uppger SÖS att läget är något förbättrat. Region Stockholms chefläkare har rapporterat att förutsättningarna inför jul- och nyårshelgerna med fler bemannade vårdplatser var bättre än föregående år.

Strukturförändringarna inom svensk hälso-och sjukvård är nödvändiga. I grunden handlar det om att vårdcentralen ska kunna ta hand om de flesta vårdbehov, och att de nya närakuterna för barn och vuxna kan ta hand om de flesta akuta tillstånd och sjukdomar, till exempel benbrott. De allvarliga fallen som kräver akutsjukhusets resurser ska tas om hand på den stora akutmottagningen.

Så fungerar det inte alltid i dag, när patienter ibland inte hamnar på rätt vårdnivå, vilket leder till köer och dyrare vård än nödvändigt.

Den som är sjuk ska få vård, i tid och på rätt plats. Det hänger ihop. Det är precis det vi successivt åstadkommer i Stockholms län. Redan nu ser vi en positiv utveckling när nio nya närakuter väsentligt avlastar akutmottagningarna med var femte patient.

Vårdcentraler som tryggt tar emot allt fler, geriatriska vårdavdelningar, jourläkarbilar som gör hembesök ger sjuka betydligt snabbare vård. Väntetiderna på närakuterna är korta. Det minskar köer och använder skattemedel bättre.

Den förändring som sker i Region Stockholm är resultatet av politiska beslut – som har beretts och utformats av medicinsk och organisatorisk expertis.

Flera tunga statliga utredningar har också slagit fast att den svenska sjukvården behöver ställas om från en sjukhustung vårdorganisation till att lägga en större tyngdpunkt på en trygg nära vård – vårdcentraler, öppen specialistvård och andra vårdformer.

Hadžialić egen regering har dessutom också lagt proposition om denna förändring, liksom utarbetat ett statsbidrag för att stödja regionernas förändringsarbete. 

Varje vårdgivare, från vårdcentraler till specialistmottagningar och akutsjukhus, såväl offentlig som privat, ska ha en ekonomi som är anpassad efter det uppdrag de har. Det är huvudskälen bakom de åtgärder för att effektivisera lokaler, administration, inköp och minska antal anställda som under november aviserades från tre av regionens sjukhus.

Regionen påverkas också av såväl konjunkturnedgång som för låga statsbidrag och – framför allt – av en kraftigt ökad utjämningsskatt som innebär att Region Stockholm som enda region i Sverige ska betala 4,2 miljarder till landets övriga 20 regioner. Det är lika mycket som det kostar att driva hela Danderyds sjukhus eller 155 vårdcentraler.  

Stockholms sjukvård skulle må bra av blocköverskridande samsyn i större förändringar i vården. Det har vi också haft i många fall tidigare som till exempel primärvårdens ersättningssystem och i besluten som ligger till grund för att förflytta tyngdpunkten till mera nära vård. Det ger långsiktighet och stabilitet för medarbetarna.  

För oss är målet för förändringsresan glasklart. En trygg nära vård med fast läkarkontakt ska vara navet i vården. Akutsjukhusen är till för dem som är svårt sjuka. Varje patient ska få trygg vård av god kvalitet på rätt plats.


Irene Svenonius (M)
Gustav Hemming (C)
Anna Starbrink (L)
Ella Bohlin (KD)
Tomas Eriksson (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här

Så här skriver du en debattartikel 00:34

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM