ÅSIKT

Svik inte den svenska välfärden, Löfven

IF Metall Luleå: Sverige har blivit ett skatteparadis för de rika

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Privat
Kommuner och landsting/regioner, samt övriga medborgare, måste ställa krav på staten att ta sitt ansvar för Sverige och den generella välfärden, skriver IF Metall Luleås styrelse.

DEBATT. Vi hör dagligen hur kommunsektorn får det svårare och svårare att finansiera den välfärd som vi alla betalar skatt till och vill ta del av. Det är inte bara här i norr som kommuner och landsting/regioner har bekymmer, utan det kommer ständiga rapporter från hela Sverige att skattepengarna inte räcker till.

SKL har nyligen rapporterat att kommuner och landsting/regioner i Sverige kommer att behöva drygt 40 miljarder kronor per år de kommande tre åren från och med 2020 (totalt 120 miljarder kronor) för att överhuvudtaget bibehålla nuvarande standard i välfärden. Regeringen skjuter till 5 miljarder kronor per år, det vill säga 15 miljarder kronor.

En skillnad på drygt 100 miljarder kronor, och hur ska nu detta bemötas?

Ska vi frångå den generella välfärden och bara låta de redan förmögna betala sina egna välfärdsbehov, medan resten av befolkningen får klara sig bäst de kan?

Naturligtvis inte!

Sverige har i dag cirka 290 miljardärer, som inte betalar någon arvs-, förmögenhets- eller gåvoskatt och för den delen heller inte någon fastighetsskatt, utan en ganska blygsam fastighetsavgift på cirka 7 000 kronor per år.

På grund av den ökande andelen äldre i befolkningen, främst 80+, och ökningen av åldersgruppen 0-18 år, medan folk i arbetsför ålder 18-65 år inte ökar lika mycket, så ökar glappet mellan inkomster och utgifter.

Detta kan då åtgärdas med kraftiga nedskärningar eller kraftigt höjd kommunal- och landstingsskatt, men det vore förödande för främst låginkomsttagare, då dessa skatter är så kallade platta skatter som slår hårdast mot folk med låga inkomster.

Vad återstår då?

Naturligtvis att kommuner och landsting/regioner, samt övriga medborgare, ställer krav på staten att ta sitt ansvar för Sverige och den generella välfärden, men då duger det inte att avskaffa den så kallade värnskatten och dessutom höja brytpunkten för statlig skatt och därmed ge de allra rikaste ytterligare skattesänkningar. Pengar, som så väl behövs i skolan, vården och omsorgen.

Vi noterar också att staten fortsätter att betala av på vår statsskuld, som nu ligger på 30 procent av BNP, det vill säga den lägsta siffran sedan början av 1970-talet. Är detta produktivt?

Man brukar säga att 60 procent av BNP är en gräns man inte bör överskrida. I mitten 1990-talet låg Sveriges statsskuld på cirka 80 procent av BNP och det var då maratonloppet med avbetalningar startade. Men måste vi springa ända till mål (0 procent), då det finns klokare och mer nödvändiga saker att lägga pengarna på?

Vi tänker då närmast på infrastruktursatsningar, exempelvis Norrbotniabanan, som så väl behövs, men även satsningar på bostäder med rimlig hyra och naturligtvis ökade statsbidrag till kommuner och landsting/regioner för att klara de ökade kraven på en god och likvärdig välfärd.

Sverige är i dag ett skatteparadis för de allra rikaste!

Ska det vara så?

Styrelsen för Metalls (S)-fackklubb i Luleå
Peter Sköld, ordförande
Kristina Lindqvist, vice ordförande
Eric Eriksson, sekreterare
Roger Forsberg
Peter Hedlund
Rickard Engström
Tomas Aronson-Ylipää
Heino Wahter
Mårten Ström
Anders Sjöberg
Henry Pekkari
Victor Eriksson


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

ARTIKELN HANDLAR OM

Välfärd

IF Metall

BNP