Våra skattepengar ska inte göda extremism

Debattörerna: Vi måste sätta stopp för antidemokratiska krafter som utnyttjar vår naivitet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-08-03

Tyvärr har offentliga aktörer varit dåliga på att i fördelningen av stöd – oftast i form av bidrag eller tillgång till lokaler – skilja mellan goda och onda krafter. Antidemokratiska extremister har lyckats tillskansa sig stöd som de absolut inte borde ha fått, skriver debattörerna.

DEBATT. Extremister av olika slag är på frammarsch i Sverige. Vi har på sistone sett antisemitiskt våld, härjande nazister, högerextrema bombattentat, aktiva vänsterautonoma rörelser och ett tydligt inflytande från islamistiska extremister i vissa begränsade områden. Färska rapporter, från Expo/Sergerstedtinstitutet om vit makt-miljöer samt från Försvarshögskolan om radikala och våldsbejakande islamistiska miljöer, bekräftar den allt svårare problembilden.

Med de förutsättningarna är det nödvändigt att agera kraftfullt. Utvecklingen måste vändas. Försvaret av demokratin måste trappas upp.

Alla former av extremism, och därmed anti-demokrati, måste motarbetas. Vi behöver ersätta den naivitet som ofta präglat insatserna i dessa frågor med skarp och operativ beslutsamhet.

En svag punkt i arbetet mot extremism är det offentliga stödet till civilsamhället. Till allra största delen är föreningslivet en mycket positiv tillgång. Många gör ett fantastiskt värdefullt jobb. Men det finns också organisationer med en extremistisk agenda som har skadlig inverkan.

Tyvärr har offentliga aktörer varit dåliga på att i fördelningen av stöd – oftast i form av bidrag eller tillgång till lokaler – skilja mellan goda och onda krafter. Antidemokratiska extremister har lyckats tillskansa sig stöd som de absolut inte borde ha fått.

Som en del i ett starkare arbete mot extremism är det uppenbart att regler och rutiner för stöd till civilsamhället måste stramas upp. Utan att försvåra för de goda krafterna – vilket är viktigt – måste statliga, regionala och lokala aktörer bli bättre på att identifiera och säga nej till antidemokrater.

Det har på senare tid gjorts några mindre framsteg på den nationella nivån. MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har i ett par uppmärksammade fall nekat bidrag till organisationer som i sin verksamhet inte följer en demokratisk värdegrund. Regeringen tillsatte i våras en utredning som ska ta fram tydliga demokrativillkor för statsbidrag till det civila samhället. I våras kom också betänkandet från utredningen om statens stöd till trossamfund. Där finns ett förslag till demokratikriterium som skulle göra det betydligt lättare att skilja bort antidemokratiska grupperingar.

Men sammantaget är ändå bilden att det händer alltför lite. Framstegen är inte mycket större än myrsteg.

På den regionala och lokala nivån finns det en del spretighet och passivitet i hanteringen av dessa frågor. Det är tyvärr inte heller ovanligt att naivitet och skygglappar kommer med i ekvationen.

I Göteborg finns exempel på bristande attityd. När S under våren drivit på för att skärpa kriterierna för föreningsstöden – med fokus på att kunna komma åt extremism och hedersförtryck – har övriga partier efter några turer lagt en våt filt över saken genom att med högst tvetydiga signaler skicka i väg en oplanerad remissrunda till en bra bit bortom valet. Även på dessa nivåer är bilden alltså relativt dyster.

För att snabbt komma framåt ser vi att tre saker måste göras:

  1. Arbetet mot extremism – och specifikt för att stoppa flödet av resurser och legitimitet till extremister – måste ges hög prioritet på de politiska agendor som skapas efter valet.
  2. Den nya regeringen måste ta ett rejält helhetsgrepp om frågan och med en tydlig färdplan se till att spärrar mot extremism, och därmed antidemokrati, skapas eller förstärks i alla stödsystem.
  3. Det behöver, rimligen på regeringens initiativ, utvecklas starkare kunskaps- och koordineringsstrukturer för alla de kommunala aktörer som har en hemläxa att göra på området.

Det borde vara en självklarhet att skattepengar aldrig ska finansiera eller legitimera extremister. Men så är det inte i Sverige i dag. Därför krävs omedelbar skärpning.

Självklarheten måste göras till en realitet. För att på allvar kunna pressa tillbaka en växande extremism är detta en avgörande nyckel. 


Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg (S)
Nalin Pekgul, sjuksköterska och fd riksdagsledamot (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.