Jag är så förbannad på alla er föräldrar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-08-25

SO-läraren: Som vuxen till ett barn i min klass har du också en uppgift – skolan blir vad ni vuxna gör den till

Att prioritera träningar eller andra fritidsaktiviteter är inte giltigt skäl för elever att komma oförberedda till skolan. Men allt för vanligt. Jag är så besviken på alla vuxna som förvägrar sina barn att tycka skolan är viktig, skriver SO-läraren Björn Eriksson. Bilden är ett montage.

DEBATT. Jag är lärare. Och jag är ofta en arg lärare. Inte så att mina elever märker av den ilskan i klassrummet. Tvärtom. Jag är nog ganska kul i min yrkesroll och använder inte allt för sällan den humorn till att närma mig ungdomarna och till att göra undervisningen lite roligare. Men när dagen är slut och eleverna lämnat min fina skola bubblar det inte sällan i mig av ilska. Men ilskan är inte destruktiv. Nej, den är som ett kompletterande bränsle i min hybridmotor. Den gör mig till mig och får mig att ta mig framåt.

Nu är jag riktigt förbannad på hemmens attityd till skolan och till skolarbetet. Det har jag varit länge men så kom den där sommaren. Men nu när ungarna åter tar sina skolväskor och beger sig till skolan så är det dags att dra upp lite riktlinjer för er föräldrar.

Era barn kommer i de flesta fall inte tycka att läxor eller att plugga är roligt. Det tyckte förmodligen inte du och det tyckte inte heller jag. Men när ditt barn skjuter upp läxan eller studerandet inför provet eller helt sonika väljer att hoppa över detta är det inte för att läraren vid utlämnandet kompletterade med orden, ”Kära elever. Gör bara denna läxa om ni har lust. För jag som lärare har inte lagt ner någon tid på att utforma den, förankra den i kursplaner och kunskapskrav. Jag har inte heller något syfte med läxan och ni kommer inte få ut något av att vare sig göra den eller av genomgången av läxan nästa vecka”.

Nej, för en läxa och ett prov är i de flesta fall obligatoriska. Om inte annat meddelas. Vi som lärare har till uppgift att skapa en meningsfull och välförankrad undervisning. De flesta lärare gör också allt de kan för att eleverna ska uppleva undervisningen rolig och spännande. Detta är dock inte ett krav från Skolverket utan något som de flesta av oss lärare upplever som självklart. Tilläggas bör att det inte alltid fungerar.

Men du som vuxen till ett barn i min klass har också en uppgift. Det är att poängtera att skolan är viktig och leder någonvart.

Jag är av den åsikten att skolan inte blir viktigare för barnen än vad ni föräldrar gör den till. Om ni talar positivt kring den, uppmuntrar men också ställer krav, då kommer också ert barn ges förutsättningar till att anamma den attityden. Därför ska du alltid fråga ditt barn om skoldagen. Om hur den varit och om något har hänt. Men också om de fick några läxor. Om er dialog ibland kärvar är jag säker på att de flesta lärare kommunicerar sådan information via mejl eller portaler. Om inte – ring rektorn.

Jag som lärare kommer aldrig acceptera att elever inte gör läxorna eller kommer oförberedda till prov om inte giltiga skäl finns. Och att prioritera träningar, matcher eller andra fritidsaktiviteter är inte ett giltigt skäl.

Om du som förälder tycker detta låter konstigt så har jag ingen som helst förståelse för det. Hur ska vi någonsin få ett barn att tycka skolarbetet är viktigt om du som förälder inte förmedlar detta. Och hur kan alla ni idrottsföreningar därute straffa era spelare som hoppar över en träning, då de måste sköta sina skyldigheter mot skolan, genom att peta dem i helgens match?   

Jag är så besviken på alla idrottsföreningar och ledare som inte backar upp skolan. Men jag är så mycket mer besviken på alla ni vuxna som förvägrar era barn att tycka skolan är viktig. Jag är förbannad på alla ni vuxna som förmedlar er egen attityd från er egen skolgång på era barn.

Nästa gång ert barn kommer hem med ett resultat som inte ligger i nivå med vad han/hon kan, bör ni ställa er frågan "varför?". Sen kanske ni ska kika på vilka förutsättningar ni gett barnet därhemma att läsa. Speciellt tycker jag ni ska titta närmare på barnens prioriteringar.

Sedan är jag övertygad om att ni, om ni själva inser vikten av skolan, kan korrigera detta.

Björn Eriksson

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln