High need baby – plusbarn som aldrig blir nöjda

6 tips för dig som är förälder till ett plusbarn

avKarin Holmberg

De flesta småbarnsföräldrar kan vittna om störd nattsömn, kinkiga bebisar och barn som vägrar att äta.

Men det finns de föräldrar som får barn som aldrig är nöjda utan ständigt kräver mer av sin omgivning – ett så kallat plusbarn eller high need baby.

– Jag kände att jag inte räckte till för mitt barn. Det spelade ingen roll vad jag gjorde han var aldrig nöjd, säger Therese Stahl, författare till boken Plusbarn – high need babies på svenska.

När Therese Stahl blev mamma för åtta år sedan hade hon aldrig hört talas om begreppet high need babies eller plusbarn. Men att hon hade fått ett extra krävande barn det förstod hon redan efter ett par veckor. Hennes son sov inte, skrek om man lade ner honom, skrek om han inte blev buren, vyssjad eller vaggad och när det var tid att börja med mat så vägrade han att äta. Hennes son var helt enkelt aldrig nöjd– oavsett vad hon eller hennes man gjorde.

”Kände att jag inte räckte till för mitt barn”

– Den värsta känslan var att jag kände att jag inte räckte till för mitt barn att jag inte kunde göra honom nöjd. Jag hade försakat allt jag kunde, jag åt inte, sov inte och hann knappt gå på toaletten men det räckte ändå inte. Det tvivlet på mig själv, att jag inte klarade av att ta hand om mitt barn, var det som påverkade mig mest. Nu när jag har det i backspegeln kan jag se att jag gjorde allting rätt och att det inte var mitt fel. Att jag räckte till för jag gjorde allt jag kunde, säger Therese.

Therese Stahl, författare till boken ”Plusbarn – high need babies”.

Plusbarn är känsliga för separationer

Att hennes son var en high need baby, ett plusbarn, insåg Therese när hon läste en artikel av Dr William Sears där han radade upp de tolv olika karaktärsdragen man ofta hittar hos dessa barn, att de är intensiva, hyperaktiva, dränerande, missnöjda, vaknar ofta, äter ofta, är missnöjda, är oförutsägbara, är superkänsliga, att de är svåra att sätta ner, att de inte kan lugna sig själva och att de är känsliga för separationer. Många barn har perioder av dessa drag men det som kännetecknar plusbarnen är att de ofta har flera av dessa karaktärsdrag – och att de har dem konstant.

– Jag kunde se att min son hade tio stycken av dessa drag och det var en så stor befrielse att läsa om andra och förstå att varken min son eller jag var ensam. Innan det hade jag aldrig hört talas om det trots att min son var tre år när jag hittade denna informationen.

Hade du aldrig fått hjälp på BVC?

– Nej, Vi fick mängder av tips i all välmening men inget fungerade. Vi hade provat allt utom voodoo men han var inte nöjd. Därför var det skönt att förstå att vi inte var ensamma.

Foto: Pressbild
Boken ”Plusbarn” om barn som aldrig blir nöjda

Under denna perioden var Therese gravid och fick senare sin andra son, som var en lugn och inte lika krävande bebis, och under mammaledigheten skrev hon sin bok ”Plusbarn – high need babies på svenska”.

– Jag skrev en bok som jag själv hade velat läsa när jag fick min första son och för att öka medvetandet om att dessa barn finns.

Idag är Therese son åtta år gammal och är inte längre en krävande high need baby.

– Nej, nu har han växt i sina beteende skulle man kunna säga. Allt blev lättare när han lärde sig att prata och när han lärde sig att hantera sin sin kropp, att krypa, gå, stå och resa sig. Detta är något jag känner igen från många andra föräldrar till plusbarn och som nästan alla föräldrar beskriver. De verkar vara väldigt frustrerade över att inte kunna förmedla sig eller styra sin kropp och livet blir lättare när de klarar av detta.

Ingen forskning om plusbarn

Men hur är det när barnen blir större finns det gemensamma drag hos plusbarn även senare i livet?

– Det finns egentligen ingen forskning inom detta område. Vi vet inte ens hur många barn som finns och det är inte heller tal om att det är en diagnos. Men bland de nätverk som finns, där många föräldrar är kvar även när barnen är större, så kan man se att många av dessa barn har drag av att vara högkänsliga när de är större och det finns även en hel del barn som även har neuropsykiatriska diagnoser som till exempel ADHD men det finns även många barn som inte uppvisar några tecken alls på detta, säger Therese.

Therese Stahl är förutom författare och mamma även samtalscoach och har en hel del föräldrar som söker hjälp just för att hantera sina känslor med att ha ett plusbarn.

– Ofta handlar det om att de har det kämpigt med att ingen i omgivningen förstår hur det är, att anhöriga, BVC och vänner inte riktigt tar det på allvar utan avfärdar problemet med att det är så bebisar är.

Therese Stahls bästa tips till dig som har ett plusbarn

  • Det första man behöver göra är att förstå att man inte kan ändra sitt barn. Ditt barn är ett plusbarn och kommer att vara ett plusbarn oavsett vad du gör men att det blir lättare med tiden.

  • Kom ihåg att du är tillräcklig. Du känner säkert att du inte gör tillräckligt eftersom ditt barn alltid är missnöjt och då är det viktigt att komma ihåg att man ibland inte kan göra mer än det man redan gör.

  • Sök hjälp – var inte rädd för att be om hjälp från föräldrar och vänner och ha en gemensam plan med din partner så att ni båda får vila.

  • Passa på att ta pauser för att sova, vara ensam, äta etc. Ett plusbarn kräver mycket energi och därför behöver du energi.

  • Gå med i ett nätverk, man kan få mycket hjälp av att prata med andra som lever i samma verklighet. På Facebook finns en grupp för föräldrar med Plusbarn. Den heter: ”High Need Babies & Plusbarn – Stöd, råd & pepp”

  • Om du behöver prata med någon om er situation så var inte rädd för att söka hjälp.


  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Vill du få ännu fler artiklar och erbjudanden från Aftonbladet Family? Klicka här för att prenumerera på vårt nyhetsbrev med artiklar, poddar och mycket mer!

ARTIKELN HANDLAR OM