Hälsodagboken en riktig ❤-vän
Uppdaterad 2012-12-05 | Publicerad 2012-07-20
En digital dagbok hjälper svårt hjärtsjuka som vill vårdas hemma.
Blir läget akut går larmet på sjukhuset.
– Fördelen är att vi fångar upp försämringar direkt. Då behöver det inte bli så allvarligt, säger Leili Lind på Linköpings universitet.
Hon ser det som en trend. Hemsjukvården är här för att stanna. Med färre sjuksängar på sjukhusen, blir vårdtiderna kortare och fler får sköta sin vård själva.
Oron är ofta stor och många undrar om de verkligen kan lita på att få hjälp när det behövs. Är man 70–80 år, lider av svår hjärtsvikt och nyligen legat inne för en hjärtinfarkt är det inte konstigt.
– Många är skeptiska till en början, men de som har provat vår hälsodagbok säger att de känner sig tryggare och mer delaktiga, säger Leili Lind, lektor vid institutionen för medicinsk teknik.
Använder digital penna
Hon har forskat på olika tekniska lösningar som kan ge patienter ökad trygghet när de vårdas hemma. I ett första försök på 15 patienter med svår hjärtsvikt fick alla en digital penna med sig hem. Med denna har de varje morgon fyllt i vikt, medicinintag och olika symtom som andfåddhet i ett speciellt formulär. En del mäter även sitt blodtryck och syresättning.
En av dem är Sören Gustavsson, 78, som tycker dagboken är toppen.
– De håller ju koll på mig hela tiden nu. Det är skönt, säger han och tycker det är jätteenkelt alltihop.
– Jag skriver bara i några rutor om vad jag väger och hur jag mår. Det är gjort på några minuter, säger han.
Kan rycka ut direkt
Är det något särskilt man vill berätta eller något man undrar över finns det ett extra utrymme för textmeddelanden. När allt är ifyllt bockar man i en ruta som aktiverar en mobiltelefon vilken för över all information till sjukhusets datanät. Där har en läkare lagt in vilka värden som är acceptabla för varje patient. Skulle något värde ligga utanför den ramen, får sjuksköterskorna på den avancerade hemsjukvården ett pling i sina mobiltelefoner och kan rycka ut direkt.
Annars går de igenom alla rapporter vid en morgongenomgång för att se om något behöver göras.
– Ibland räcker det med en telefonordination, annars gör vi hembesök. Inte en enda har behövt åka in akut under det här året då vi testat tekniken, påpekar hon.
Sören Gustavsson har både hjärtsvikt och KOL vilket gjort att han haft stora problem med andningen.
– Innan jag började med hälsodagboken åkte jag in akut 3-4 gånger i månaden för att jag inte kunde andas. Det var panik, berättar han och hoppas nu fler får tillgång till tekniken.
Lyckat försök
Enligt statistiken brukar varannan patient med svår hjärtsvikt vara tillbaka på akuten inom 3–6 månader. Försöket med hälsodagboken anses så lyckat att man nu fått klartecken att gå vidare med ytterligare två studier.
En mindre där man ska testa andra tekniska lösningar för inrapportering.
– Vi tittar just nu på surfplatta och mobiltelefon. Det viktiga är att det är teknik patienten känner sig bekväm med, säger Leili Lind, som även planerar en större studie som utöver sviktpatienter även vänder sig till patienter med KOL i hela Östergötland.
– Det finns säkert många patientkategorier som kan få nytta av en hälsodagbok som kan värdera olika symtom och fånga upp försämringar på ett tidigt stadium, menar hon påpekar att det inte bara förenklar läkarnas arbete.
Patienterna själva kan få återkoppling från systemet. Genom att se sina värden sammanställda i kurvor, staplar eller annan grafisk form ökar förståelsen för sjukdomen. De ser också ganska snabbt vad som påverkar olika värden.
I bästa fall kanske det triggar i gång nya levnadsvanor.
