20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom

helskärm

Den 11 april 2018 är det Internationella Parkinson-dagen.
2000 svenskar drabbas varje år av den neurologiska sjukdomen.
Men vad är egentligen Parkinsons sjukdom och vilka riskerar att drabbas?

Runt 20 000 personer i Sverige lider av den neurologiska sjukdomen Parkinson.
Sjukdomen drabbar främst personer som är över 55 år men eftersom det är en progressiv sjukdom, som förvärras med tiden, har man ofta haft den under flera år innan man märker av några fysiska symtom. Orsaken till Parkinsons sjukdom är att nervcellerna, framförallt de som producerar dopamin, progressivt dör. Vilket leder till en brist på dopamin i hjärnan. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när de här nervceller dör försämras möjligheten att kontrollera kroppens rörelser. Sjukdomen ger besvär som skakningar och stelhet.

Ofta vaga symtom

I början ger sjukdomen ofta vaga besvär som obehag i ett ben eller i en arm. Man kanske blir fumlig och handstilen kan också bli sämre. Oftast börjar det i ena kroppshalvan men sen övergår det till båda. De första huvudsymtomen är att kroppen skakar i vila, oftast börjar det i en av händerna men sprider sig senare även till benet, andra sidan av kroppen och kan även spridas till huvudet. Skakningarna upphör ofta kortvarigt om man rör sig aktivt.

Ett annat symtom är att rörelserna blir långsammare och svårare att sätta igång, till exempel blir det jobbigare att göra vardagsrörelser som att klä sig eller borsta tänderna. Det kan också bli svårare att ta snabba beslut som till exempel i trafiken.

Även andra nivåer sjunker

I början av sjukdomen är det framförallt hjärnans dopamincenter som drabbas men senare i sjukdomsförloppet sjunker även nivåerna av andra signalämnen som acetylkolin och serotonin. Vilket kan ge upphov till symtom som nedsatt vakenhet, försämrad inlärningsförmåga, oro, demens och sömnproblem. Även det autonoma nervsystemet påverkas av sjukdomen vilket kan leda till störd blodtrycksreglering, mag-tarmproblem, problem med urinblåsan och svettningar.

Det man oftast förknippar med Parkinson är dock de motoriska nedsättningar som sjukdomen leder till med skakningar i kroppen och långsamma rörelser.
Hur snabbt de motoriska nedsättningarna uppträder och hur snabbt förloppet är varierar kraftigt mellan olika personer.

Det finns inga botemedel mot sjukdomen med det finns i dag effektiva mediciner som kan hjälpa till att kontrollera symtomen. Den vanligaste behandlingen är att man tillför nytt dopamin till hjärnan. Den behandlingen brukar, för de flesta, vara en fungerande metod under flera år. Efter ett par år brukar det dock vara svårt att uppehålla en jämn behandlingseffekt över dygnet.

Ålder främsta anledningen

Varför man drabbas av Parkinsons sjukdom är inte helt klarlagt men ålder och genetik brukar anges som de främsta anledningen till att utveckla Parkinsons sjukdom. Ungefär en av hundra personer över 60 år får sjukdomen och det är något vanligare att män drabbas. Sjukdomen debuterar vanligen i 55–60 års åldern. Diagnosen ställs utifrån personens sjukdomshistoria och en neurologisk undersökning.

Hoppas kunna transplantera in nervceller

I dag finns inget botemedel för Parkinssons sjukdom men forskarna hoppas i framtiden kunna transplantera in nervceller som producerar dopamin i hjärna på de som har Parkinsons sjukdom.

Källa: Parkinsonförbundet, Hjärnfonden, 1177.se