Fostren kan ta skada av allergimedel

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-04-26

Medlet kan ge missbildningar

Är du gravid och har allergi - var försiktig.

Läkemedelsverket slår larm om att fyra av de vanligaste allergimedlen kan skapa missbildningar på foster.

Nu ska uppgifterna utredas i samtliga EU-länder.

De receptfria läkemedlen Clarityn, Clarityn-S och Versal samt det receptbelagda Aerius är fyra av de vanligaste medlen mot allergi.

Enbart Clarityn säljs för cirka 30 miljoner kronor per år.

I dessa läkemedel ingår ämnena loratadin och desloratadin som nu misstänks kunna orsaka så kallad hypospadi hos pojkar, skriver Dagens Nyheter.

Får svårt att hålla tätt

Missbildningen innebär att urinröret mynnar ut på undersidan av penisen och gör att barnet får svårt att hålla tätt. Hypospadi kan botas genom operation när barnet är litet.

Uppgifterna om kopplingen mellan allergimedlen och fosterskadorna kommer från Socialstyrelsen. I deras register finns uppgifter om vilka läkemedel gravida kvinnor använt.

När man gjorde en genomgång av registret mellan åren 1994 och 2001 framgick det att 2 780 kvinnor använt något av de fyra medlen.

Femton hade fött med missbildning

Av dessa kvinnor hade femton fött pojkar med missbildningen hypospadi. En förväntad förekomst borde ligga någonstans kring fem, sex pojkar.

- Vi har inga vetenskapliga bevis för att läkemedlen påverkar bildningen av urinröret, men Sverige har ändå valt den försiktiga vägen och redan tidigare rekommenderat gravida kvinnor att inte använda medlen utan att först haft kontakt med läkare. Den rekommendationen vill vi nu påminna om, säger Ingemar Persson, chef för biverkningsavdelningen på Läkemedelsverket till DN.

Nu ska europeiska läkemedelsmyndigheten Emda inleda en så kallad säkerhetsutredning efter de svenska rönen. Bland annat ska samtliga läkemedelsverk i EU:s femton medlemsländer tillfrågas om de har noterat biverkningar.

De receptfria medlen som omfattas av utredningen tillverkas av företaget Schering-Plough. Jan Nilsson, vd för den svenska delen, säger till DN att man välkomnar en ordentlig vetenskaplig utredning.

Johan Edgar

Följ ämnen i artikeln