Är mamma bara glömsk – eller senil?
Uppdaterad 2012-12-05 | Publicerad 2011-09-05
Varje år får 20 000 svenskar diagnosen Alzheimers
Det börjar med minnet. Ganska snart påverkas språket, sedan rörelserna.
Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och upplevs ofta som skrämmande.
– Att ha en minnesstörning är inte knepigt om man får hjälp, livskvaliteten är ofta bra, säger Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik.
Cirka sju procent av svenskar över 65 lider av en demenssjukdom, i nästan 80 procent av fallen rör det sig om Alzheimers. 20 000 människor får varje år diagnosen.
Dåligt minne tecken
Lars-Olof Wahlund är professor i geriatrik vid Karolinska institutet. Han säger att orsaken till att sjukdomen ökar dels beror på att man blivit bättre på att diagnostisera, dels på att vi blir allt äldre.
– De flesta sjuka är mellan 70 och 80 år gamla och det första tecknet är ett dåligt minne. Genom primärvården skickas man på en medicinsk och social utredning där man röntgar hjärnan, gör ett minnestest och ibland också tar ett ryggmärgsprov för att hitta förändringar som tyder på Alzheimers, säger Lars-Olof Wahlund.
Bromsmediciner sätts in men man kan aldrig bli frisk. Till en början har man en bra sjukdomsinsikt men väldigt mycket av energin går åt till att klara av vardagen genom att planera och förebygga med minneslappar och minnessystem.
Att upptäcka sjukdomen tar cirka tre år, efter fem är man påtagligt sjuk och efter tio till femton år dör de flesta eftersom infektionskänsligheten ökar.
Hjälp finns
– Sjukdomen skrämmer livet ur folk på ett onödigt sätt – det finns mycket hjälp att få. Att ha en minnesstörning är inte knepigt om man får hjälp men att dölja den är däremot energikrävande, onödigt och svårt, säger Lars-Olof Wahlund.
Kris vanligt
Men att få beskedet är jobbigt – att gå igenom en kris också som anhörig är vanligt. Men det finns både anhörigföreningar och gruppboenden med mycket stöd och hjälp till den sjuke.
– Jag träffar ibland patienter som säger att det inte blev så svårt som de trodde, att de hittat ett sätt att hantera sjukdomen. Livskvaliteten är ofta riktigt bra, säger Lars-Olof Wahlund.
”Mammas själ har redan åkt iväg”
När mamma Doris frågade samma sak flera gånger och fick våldsamma vredesutbrott förstod Jeannette Audirell att allt inte stod rätt till.
Beskedet – Alzheimers sjukdom. I dag har hon accepterat att den mamma hon kände är borta.
– Nu lider vi i familjen mer än hon.
Med facit i hand vet Jeannette Audirell, 49, att mamma Doris, 69, redan innan hon fyllt 60 var sjuk.
Dotterns IVF-behandlingar intresserade henne inte alls och den dagliga telefonkontakten avtog.
– Sen började mamma fråga samma sak flera gånger och när hon skulle koka ris stirrade hon på paketet i en evighet, jag tror inte att hon förstod vad hon läste eller höll på med, säger Jeannette.
Familjen trodde att det handlade om naturligt åldrande, eller att ett stressigt jobb börjat ta ut sin rätt. Men snart började Doris se människor och saker som inte fanns, torkade händerna i badrumsmattan och blev misstänksam mot familjen.
Det hände att hon tog på sig kläderna bak och fram och tappade bort sig i välbekanta miljöer. Ibland fick hon våldsamma vredesutbrott.
Ville aldrig mer ses
Motvilligt gick 64-åriga Doris med på en minnesutredning och man konstaterade en fullt utvecklad Alzheimers sjukdom. Jeannette sörjde att just hennes mamma drabbats.
Doris accepterade aldrig sjukdomen. För två år sedan flyttade hon till ett demensboende. Hon behövde ständig tillsyn, irrade runt nattetid och kunde inte längre sköta sin personliga hygien. Jeannette reagerade genom att bestämma sig för att aldrig besöka sin mamma igen utan i stället komma ihåg henne som hon var.
När den första chocken lagt sig tänkte hon om, men blev ledsen när hon såg sin mamma. Den färgglada kvinnan med det stora henna-färgade håret, blomman Doris, var borta. I dag besöker Jeannette sin mamma tre, fyra gånger per år.
– Av rent egoistiska skäl önskar jag att jag kunde flytta henne till mig men det är också skönt att ha ett avstånd, att slippa vara medveten om att hon hela tiden finns en liten bit bort. I dag lider vi i familjen mer än vad hon själv gör.
Jeannette har valt att möta sin mamma där hon är, att anpassa sig efter hennes verklighet. Ibland pratar de Doris barndomsspråk älvdalska, ibland är Jeannette Doris mamma. Det finns ögonblick av klarhet men den Doris Jeannette kände är borta.
”En helt ny person”
– Mammas själ har redan åkt iväg. Hon är en helt ny person i en ny kropp och jag saknar henne oerhört. Jag sörjer tomrummet, att inte kunna ringa mamma för att fråga. Men jag är tacksam för att jag fick ha henne så länge och jag älskar henne så mycket, men på ett nytt sätt.
Jeannettes tips till dig som anhörig
Lev i nuet. Möt den sjuke där hon är just nu – även om det är trettio år bakåt i tiden.
Ta inte åt dig. Bli inte sårad för de konstigheter hon kanske säger. Kom ihåg att hon är sjuk.
Sörj. Du får vara ledsen för att den mamma eller pappa du kände inte längre finns kvar. Kontakta en anhörigförening, du är inte ensam!
Tydliga tecken
Man frågar samma sak flera gånger och kommer inte ihåg trots påminnelser och ledtrådar.
Man tappar ord och kan inte göra sig förstådd.
Komplexa rörelsemönster som att knyta slipsen, diska eller sätta på kaffekokaren blir svårt på grund av dyspraxi.
Man tappar bort sig i bekanta omgivningar.
Vanliga situationer, som att laga mat, blir plötsligt svåra att hantera.
Till dig som är anhörig
Informera dig. Händelseförloppet är förvirrande och du behöver få klarhet i sjukdomen.
Anpassa dig. Prata om den tid som han eller hon minns, att försöka påminna om nuet är meningslöst.
Undvik konflikter. Påminn om vem du är men gör det inte till en diskussion, det leder till onödiga konflikter.
Fakta om Alzheimers sjukdom
Den mest övervägande hypotesen bakom Alzheimers är att ett av hjärnans äggviteämnen, beta-amyloid, inte tas om hand på rätt sätt vilket leder till bland annat inflammation i hjärnan.
Nervernas kopplingsstationer slutar fungera och nervcellerna dör snabbare.
Högt blodtryck, höga blodfetter liksom rökning, alkoholmissbruk och dålig kost tros vara bidragande faktorer.
Om ens föräldrar eller syskon drabbats är sannolikheten större att man själv drabbas.
Man hoppas att de senaste 30 årens behandling av högt blodtryck och höga blodfetter under de närmaste åren resulterar i ett minskat antal insjuknade.
En bra kost kan förebygga sjukdomen.
Omega 3-fettsyror verkar vara extra gynnsamma. Animaliska fetter bör undvikas.
