Noggrann hygien kan ge ditt barn allergi

Nära hälften av alla barn i Sverige har någon form av allergi

i dag.

Allergierna fortsätter att öka. Man vet

inte varför.

En alltför noggrann hygien kan vara en faktor.

Nya studier på svenska bebisars bakterieflora i tarmen kan nu vara allergigåtan på spåren.

helskärm

Spädbarn har i dag en annorlunda bakterieflora i tarmen jämfört med tidigare, visar en ny svensk studie.

– Det är mycket förvånande. Vi vet inte vad det innebär. En teori är att det kan öka risken för allergi, säger Agnes Wold, docent i klinisk immunologi vid Göteborgs universitet.

Agnes Wold och kollegan Ingegerd Adlerberth står bakom den så kallade Flora-studien, den största i sitt slag, som ska kartlägga bakteriefloran i barns tarmar från födseln och två år framåt. Man ska även titta på barnens uppväxtmiljö.

Det är ett forskningsprojekt

inom EU som ska omfatta totalt 300 spädbarn från Sverige,

Italien och England. De flesta barnen har en förälder som är allergisk.

Hudbakterier i tarmen

Ett första resultat på 70 svenska spädbarn visar att vanliga tarmbakterier som E.coli nu finns i mindre mängd hos barnen under första levnadsåret. Man har däremot hittat mer av hudbakterier, stafylokocker, i tarmen.

– Hudbakterier hör normalt inte hemma i tarmarna och är inte anpassade till den miljön. Men de är nu de första bakterierna att växa till i tarmen och finns i riklig mängd redan tre dagar efter födseln.

– Det beror på att det finns för lite av vanliga tarmbakterier, som E.coli, som konkurrerar ut dem. E.coli och andra närbesläktade bakterier har tidigare alltid varit de första att få fäste i tarmen, säger Agnes Wold.

Utsätts sällan för bakterier

80 procent av immunsystemet är knutet till tarmslemhinnan och stimuleras av bakteriefloran i tarmen. Man vet inte vad den förändrade tarmfloran hos spädbarnen betyder.

– Barnen är inte sjuka på något sätt. Men det är möjligt att det kan stimulera immunsystemet i annan riktning och kanske ”driva fram” en allergi. Spädbarn utsätts inte lika mycket för virus och bakterier som förr. Det är möjligt att vi kan behöva komma mer i kontakt med smittämnen för att ”uppfostra” immunförsvaret så att det inte reagerar fel. Försöksdjur som till exempel föds upp i steril miljö och som inte har bakterier i tarmen får allergi, säger Agnes Wold.

Pakistanska barn, till exempel, utsätts tidigt för mer smittämnen och har sällan allergi. Jämfört med svenska spädbarn så har de fler sorters bakterier och fler stammar av olika tarmbakterier. Bakterierna omsätts också mer och varierar mer, har man sett i tidigare studier.

– Den ”torftigare” tarmfloran hos svenska bebisar kan bero på att bakterier inte överförs från vuxna eller omgivningen till barn på samma sätt som tidigare. Det har förmodligen med vår förbättrade hygien att göra.

Barnen i Flora-studien ska följas upp vid ett och ett halvt års och vid tre års ålder.

– Vi ska då se vilka som blivit allergiska och jämföra det med deras tarmflora under första levnadsåret. Vi ska också titta på immunceller (lymfocyter) i barnens blod vid fyra – fem månaders ålder för att se hur aktiverade cellerna är och vilket samband det kan ha med bakteriefloran i tarmen.

3 sätt att minska risken för allergier

Livsstil och kost kan vara avgörande för barnet

Hur mycket beror allergier på vad vi äter och på vår förändrade mathantering?

Det är en av de hetaste frågorna inom allergiforskningen i dag.

Ann-Cathrine Björnör Carlsson