Bye bye åderbråck

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-03

Lena, 47, tog bort åderbråcken med radiovågor

I sommar kan Lena Trollvad njuta av solen som värmer hennes bara ben. Efter många år slipper hon äntligen besvären med åderbråck

– och de korviga stödstrumporna.

Nu går Lena Trollvad gärna barbent igen. När hon började få eksem av åderbråcken tyckte hon att det var dags att ta bort dem.

Det låter när Lena Trollvad, 47, kommer gående i korridorerna på centrallasarettet i Västerås. Hårda klackljud. På sig har hon en mönstrad kjol och grå blus. De där stödstrumporna som hon under många år ständigt hade saknar hon knappast.

– Jag känner mig snyggare utan de där korvarna runt benen, säger hon.

Det var i 30-årsåldern som åderbråcken började komma. Hennes mormor hade åderbråck och finns det i släkten är det större risk att

drabbas.

– Jag hade haft besvär i många år med åderbråck och svullna ben, sen när jag fick eksem tänkte jag att det var

dags att göra något.

Avspänd hållning

Hon hittar väl i korridorerna på centrallasarettet där hon jobbar som biomedicinsk analytiker på kärlkirurgiska avdelningen där åderbråck behandlas. Kanske är det också därför hon har en sån avspänd hållning till åderbråck.

– Jag tänkte inte så mycket på det utan visste att det är vanligt. Under åren har jag sett tusentals åderbråck.

Åderbråck är så vanligt att sjukvården räknar med att var tredje svensk drabbas. Det räknas ofta som en ”kvinnosjukdom” men det

är nästan lika vanligt hos män som hos kvinnor. I Västerås är 20 procent av dem som söker behandling män. Men vanligaste patienten är en kvinna i 50-årsåldern.

Inga fula ärr

Lena Trollvad hade problem med åderbråck på insidan av höger vad. Hon behandlades med radiovågor.

Det innebär att en liten kateter förs upp i venen som sedan hettas upp till 120 grader och bränner sönder blodkärlet. Det tar cirka 30

minuter och patienten är nedsövd under ingreppet. Den stora fördelen är att patienten slipper fula ärr och att infektionsrisken minskar.

– Ju mindre ingrepp desto bättre. Det var väldigt skonsamt, första dagen kände jag ingenting, sen kom lite domningar men det var

inget smärtsamt. Jag var ute och promenerade dagen efter, säger hon.

Men hos cirka tio procent av de som behandlas kommer åderbråcken tillbaka. Stödstrumpor är bästa lindringen. De trycker tillbaka

det blod som annars riskerar att stanna kvar i venerna och bilda åderbråck. Lena Trollvad använder dem fortfarande då och då

i förebyggande syfte.

– Jag använder stödstrumpor vid långa buss- eller flygresor.

Stumheten går att hoppa bort

Åderbråck är något många kvinnor diskuterar sinsemellan.

– Det är klart att man pratar lite om det, skämtar att man ska bränna lite extra i solen på sommaren för att det inte ska synas,

säger Lena Trollvad.

Och fortfarande kan hon känna sig lite stum i benen när hon står upp långa stunder.

Så var det när hon var på Bruce Springsteen-konserten i somras.

– Men sen när jag började hoppa till musiken försvann det.

Metoderna mot åderbråck

Stripping. Kirurgiskt ingrepp där man gör ett snitt i ljumsken och för ner en sond genom venen. Sonden och venen tas sedan ut strax under knät. Patienten är sövd. Ofta sjukskrivs man ett par veckor efteråt.

Skuminjektion. Skum sprutas in i venen genom en kateter som förs in i närheten av knät. Skummet gör att ådern ”skrumpnar”.

Radiovågsbehandling. En kateter förs upp i venen som hettas upp till 120 grader och bränns sönder.

Laser. Liknar radiovågsbehandlingen. Genom en kateter som förs in i knähöjd skickas laserljus som hettar upp venväggen,

därefter dras den ut. Var femte patient får väldigt ont ett par dagar efteråt.