Specialistläkaren: ”En folksjukdom som ingen tagit på allvar”
Uppdaterad 2012-02-29 | Publicerad 2011-11-21
Det kan kännas pinsamt när svetten bryter fram mitt i ett möte.
Men för 100 000-tals svenskar ställer svetten till större problem än så; störd nattsömn, förstörda kläder och social hämning.
De lider av hyperhidros.
– Det är en folksjukdom som ingen tagit på allvar, säger Carl Swartling, specialist i hudsjukdomar.
Svettmottagningen på Sophiahemmet i Stockholm ligger en 45-årig kvinna. Prickar i ansiktet visar var botox ska injiceras. Proceduren tar cirka 20 minuter och upprepas i hennes fall var tredje månad.
– Förr åkte jag alltid tidigare till ett möte för att hinna svalna och torka av mig. Jag kunde inte ha smink, glasögonen immade igen, kläder blev förstörda, säger hon.
”Kroppen tror du bastar”
Mellan 2 och 3 procent av befolkningen uppskattas lida av hyperhidros.
– Enkelt uttryckt är kroppens termostat så känslig att när du går till bussen så tror den att du sitter i bastun, säger Carl Swartling, läkare och medicinskt ansvarig för Svettmottagningen.
Varför termostaten är så känslig är inte känt, men delvis är det ärftligt.
Botox hjälper de flesta, andra måste komplettera med annan medicin.
Hans patienter utgör ett tvärsnitt av befolkningen. Men en sak har de gemensamt; innan de fått hjälp har de haft en mycket försämrad livskvalitet enligt de mätmetoder som finns inom vården.
– Det finns många grymma historier. Barn som inte vill gå i skolan, de som tackar nej till befordran för att slippa prata inför folk. För dem som svettas i underlivet påverkar det ofta samlivet, säger Carl Swartling.
Inte psykologiskt
Patienten Anne ska just den här dagen få sina injektioner i ljumskar, mage, bröst och armhålor.
– Det värsta är att jag inte kan sova på nätterna. Jag vaknar av att lakanen är dyngsura, säger hon.
Många har lidit länge innan de fått hjälp. Ibland har svettningarna felaktigt tillskrivits klimakteriet, andra får bryskt rådet att banta, en del har fått psykofarmaka.
– I ett landsting skickas alla med svettproblem på psykologisk utredning. Det är ett övergrepp! Att det är psykologiskt betingat är struntprat, säger Carl Swartling.
Han poängterar också att det inte är ett kosmetiskt problem. Det botox som används för att hindra impulsen från svettnerven till svettkörteln är inte heller samma som används i skönhetsindustrin.
– Här ger vi inte folk ett nytt ansikte. Vi ger dem ett nytt liv.
