”Efter tre, fyra månader var stamningen borta”

Publicerad 2011-04-08

Ny metod med lek, spel och beröm gav Olivia, 6, flyt i talet

Stamningen försvann 
lekande lätt. ”Jag ser dina kort – håll för!” Olivia är pigg och pratar mest av alla i familjen Stolpe Bello. Med hjälp av en ny metod har hon lärt sig att prata helt utan att stamma.

Olivia stammade så kraftigt att hon kämpade i minuter för att få fram ett ord.

Med en ny behandling försvann stammandet helt på bara några månader.

Mirakelmetoden: lek och beröm.

– Det här är min favorit-Bratz, undrar om hon passar i brudslöja? säger Olivia och pillar fast floret i dockans svarta rockhår.

Hon är en bubblande 6-åring med långa bruna lockar som berättar alla dockors historia medan hon röjer runt i barbielådan. Orden forsar fram.

För ett år sedan stammade hon så mycket att talet låste sig.

– Hon kunde stå i en minut och kämpa för att få fram ett ord. Jag tyckte så enormt synd om henne att jag grät, berättar pappa Leoncio Bello.

Problemen blev bara värre

Stammandet kom när Olivia var tre år. Först som små hackningar, ”b, b, bollen”. Snart började hon ta om ord två, tre gånger och fastna. På BVC sa man att stammandet skulle växa bort. När problemen bara blev värre kopplades en logoped in. Olivias föräldrar, Carina och Leoncio, fick rådet att prata övertydligt med sin dotter och undvika att ställa frågor till henne, som vad hon gjort på dagis. Frågorna kunde stressa henne. 

– Det blev jättetokigt. Olivia blev ledsen, hon tog det som att vi inte ville att hon skulle prata för att hon stammade, säger Carina.

När ingen mer hjälp fanns att få hemma i Nyköping fann de Lidcombe-programmet på Danderyds sjukhus. Programmet är nytt i Sverige och har som mål att barnet helt ska sluta stamma.

Det är föräldrarna själva som gör jobbet hemma, logopedens roll är att coacha familjen och följa upp.

Behandlingen går ut på att berömma barnet varje gång det talar mjukt och flytande. Med spel och lekar som verktygslåda börjar barnet med att säga två korta ord i taget. Efter fyra, fem beröm kan en korrigering göras och barnet får säga om något ord som studsat. När det flytande talet blir starkare byggs svaren ut till hela meningar.

I januari förra året började Carina och Olivia med intensiv talträning. Varje dag satt de i 20 minuter och spelade och läste böcker. Först Memory, sen ”gissa djuret i påsen”, Fia med knuff och Hello Kitty-kortspel. Hela tiden fyllde mamma på med beröm.

– När Olivia efter ett gäng beröm kunde säga ”det är en h–h-häst”, sa jag ”hoppsan, där var en studs, kan du säga häst?” Vad sa du då, Olivia?

– En häst.

– Bra, det sa du mjukt!

Varje vecka åkte de till Danderyd för en timme hos talpedagog Lovisa Femrell. Redan efter ett par veckor märktes tydliga resultat. När Olivias prat blev stadigare kunde ”mjuka stunden” vara att talträna medan de klädde på sig på morgonen eller lagade middag. Efter 3–4 månader var all stamning borta.

Glada och lättade

Carina och Leoncio är både glada och lättade att de fick en plats i programmet.

– Vi var oroliga att Olivia skulle behöva leva med stammandet hela livet. Mest var vi rädda att hon skulle få jobbigt med kompisar i tonåren och isolera sig, inte bli tagen på allvar, säger Leoncio.

Olivia själv kommer ihåg att hon brukade stamma, det var lite jobbigt säger hon. Men i dag tänker hon inte alls på hur hon pratar. Behandlingen minns hon som mysig egentid med mamma.

”Vänta inte med att söka hjälp”

Lovisa Femrell, logoped  Specialist på stamning vid Danderyd sjukhus, och den som introducerat Lidcombe-programmet i Sverige.

När är det läge att söka hjälp för barnstamning?

– Avvakta inte, sök hjälp hos logoped om barnet är besvärat av sin stamning eller om du som förälder känner dig orolig. Tre av fyra fyraåringar växer i från sin stamning, men det går inte att höra på stamningen vilket barn som slutar och vilket som fortsätter.

Hur fungerar Lidcombe-programmet?

– Behandlingen bygger på verbal feedback och hjälper barnet att hitta tillbaka till sitt naturliga flyt i talet. Vi startar på en nivå som barnet klarar av. De flesta barn klarar att säga 1–2 ord flytande.

Vem passar det för?

– Det vänder sig till barn under sex år. Troligtvis har hjärnan en viss formbarhet kvar i den åldern som gör att det fortfarande går att påverka de motoriska banorna. Hos äldre barn är stamningen mer befäst och behandlingen svårare.

Hur många barn blir helt stamningsfria?

– För dem som fullföljt programmet i Sverige går det jättebra. Efter sex år har bara ett barn kommit tillbaka med enstaka omtagningar. De internationella uppföljningar som gjorts visar att ungefär 80–90 procent talar flytande två år efter avslutad behandling.

Vad krävs av föräldrarna?

– Tid och motivation. Det är ett stort jobb att talträna, lyssna och skatta stamningen hemma varje dag plus att besöka logopeden varje vecka. Själva programmet är det mitt jobb att hjälpa föräldrarna med.