Nu är det dags att påskpynta hemma

Fram med harar och påskris – nu är det snart påsk igen.
Men hur påskpyntar vi våra hem och varför?

Snart är det påsk och det är dags att plocka fram påskpyntet.
Men varför har vi egentligen ett påskris på bordet och hur kan det komma sig att vi egentligen ger bort ägg fyllda med godis. Här försöker vi reda ut historien bakom påskpyntet.

Det klassiska påskriset

Påskriset har sina anor så långt tillbaka som till 1600-talet men då mest som en symbol för lidande och inte alls som någon dekoration. Påskriset eller fastlagsriset användes helt enkelt till att piska varandra.  Det är en sed som är känd i det svenska bondesamhället så långt tillbaka som till 1600-talet. Ritualen utfördes på askonsdagen och i vissa fall även på långfredagen och skulle symbolisera Jesus lidande. Men dagens påskris är mer att betrakta som en ren dekoration, något som blev vanligt under 1800-talet. Påskfjädrarna kom till i mitten av 1800-talet och blev inte vanligt förrän på 1930-talet. Färdigpyntade ris såldes i Stockholm från cirka 1870-talet.

Under 1930-talet blev det ordentligt genomslag i hela Sverige på pyntade påskris och sedan dess har man sett risen med allt från fjädrar till pappersblommor och kycklingar och senare även urblåsta ägg och andra dekorationer i form av tuppar, kycklingar och påskkärringar.

Riset ska man helst sätta in ett par dagar innan påsk så att löven hinner slå ut innan det stora firandet.

Ägg som dekorationer

Ägg är verkligen något som förknippas med påsken. Inte bara på matbordet men även som påskpynt. Anledningen till att det från början var så mycket ägg på påsk beror på att ägg inte var tillåtet under fastan och att man därför fått ett överskott av ägg under perioden som man passade på att äta under påsken.

Att börja ha ägg som dekorationer kom troligen till i samma veva som man började att smycka ut påskrisen i större utsträckning.

Att måla ägg och ge bort ägg är däremot en gammal kristen sed och oftast gav man också bort de dekorerade äggen som present. 

Även om vi numera inte så ofta ger bort våra målade påskägg som lever traditionen med de dekorerade äggen kvar. I många familjer är det en gemensam tradition att måla ägg på påskafton. Istället för att ge bort dekorerade hönsägg är det numera betydligt vanligare att ge bort påskägg som är fyllda med gåvor eller godis. 2014 var genomsnitts påskägget i Sverige fyllt med 1 kilo godis – något som troligen inte minskat under åren.

Påskpyssel och påskkort

Att tillverka sitt eget påskpyssel är populärt – inte minst i förskolorna och på skolorna. Kycklingar, påskharar, tuppar och ägg tillhör de vanligaste påskpyssel som barnen tillverkar – och även vuxna. Att påskkycklingar, tuppar och hönor blivit typiska dekorationer på påsken är antagligen förknippat med äggen precis som att vi använder fjädrar i vårt ris. Det finns också mängder av pyssel som faktiskt också har en praktisk funktion – till exempel är det vanligt med roliga stickade, sydda eller virkade äggvärmare att sätta ovanpå sitt ägg på bordet.

Att göra påskkort är också en gammal tradition – precis som julkort är det något som vi traditionellt har skickat till släkt och vänner sedan slutet av 1800-talet. Det är också vanligt att barnen tillverkar påskkort för att dela ut när de klär ut sig till påskkärringar och går runt på i kvarteret på skärtorsdagen.

Påskharen

En annan figur som ofta dyker upp under påsken är Påskharen. Haren kom troligen från Tyskland till Sverige under slutet 1800-talet och förknippas ofta med choklad och godis. 

Påskhararna är ofta med på påskkort och sägs också vara den som kommer med påskäggen till barnen. I många familjer i dag gömmer man barnens påskägg i trädgården och barnen får sedan leta upp sina påskägg som en rolig lek under påskafton.

Blommor och färger

Den vanligaste färgen vid påsk är gult den färgen kommer ofta igen i både dukningar och val av pynt och blommor. Att det är just gult som blivit påskens färg har antagligen att göra med att både solen och kycklingen är gul. När det gäller just blommor så är påskliljan en av de mest klassiska att stoppa i vasen, gula tulpaner är en annan blomma vi gärna ställer fram under påsken.

Källa: Nordiska museet, wikipedia, odla.nu