Skipa rättvisa - utred polisernas dödsvåld
Fallet Sinthu Selvarajah kan inte läggas ner
Den 10 december 2014 går fem poliser in i det rum på ett sjukhus i Västerås där den psykotiske Sinthu Selvarajah stängts in efter att ha angripit personalen. Han är obeväpnad och nu lugn.
Poliserna tömmer flera burkar pepparsprej mot honom, håller en plastpåse för hans mun och sätter sig på honom, med ett knä i ryggen á la Osmo Vallo-fallet, medan han ligger på mage. Han kvävs till döds.
Utredningarna av ingripandet har lagts ner, den ena efter den andra. Men senaste vändningen, som Ekot rapporterade om i går, är att ansvarig rättsläkare nu ändrat sig och skriver att polisingripandet orsakat Selvarajahs död.
Det går tvärs emot åklagare Lena Lithner, som la ner förundersökningen eftersom det ”inte kunnat slås fast att någon enskild polisman eller att dessa tillsammans utövat sådant våld eller annan åtgärd” att Selvarajah dött.
Det är rena snurren. Att Selvarajah skulle ha kvävts om poliserna inte angripit honom får ju anses uteslutet. Det betyder inte per automatik att polisen gjort fel. Som medborgare har vi åt polisen överlåtit rätten att i vissa situationer döda oss. Men med den makten följer också kravet att detta våld ska utredas minutiöst och missbruk bestraffas skoningslöst.
Det som är verkligt besvärande är det omfattande våldet och att man inte försökte förhandla med den sjuke mannen. Därför bör Utvecklingscentrum i Malmö, som överprövar polismål, tänka om och faktiskt ta upp fallet. En man är död för polisens hand. Han måste, så långt möjligt, få rättvisa.
