Kultur

Hemlig dataavläsning är ett hot mot journalistiken

Eric Rosén om regeringens förslag – som kan bli verklighet snabbt

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Foto: getty
Hemlig dataavläsning öppnat för möjligheten att bugga mobiltelefoner. Men riskerar att försvåra mediernas arbete.

Skjutningar, gängvåld, handgranater och hämndaktioner.

Barn som springer knarklangarnas ärenden, mammor som mördas. En poliskår som inte hinner med, som saknar resurser och viktiga verktyg. Det är inte konstigt att de politiska partierna mobiliserar och presenterar nya förslag för att komma till rätta med de enorma problem vi står inför. Men nya lagar innebär också nya problem. Aftonbladets Oisín Cantwell har skrivit om flera av dem.

Det är rimligt att väga vårt behov av integritet och oinskränkt privat kommunikation mot möjligheten att klara upp brott. Det är inte alltid självklart att den personliga integriteten ska väga tyngst, även en sådan ordning har ett pris. Men det finns anledning för publicister att protestera när nya förslag riskerar att få allvarliga konsekvenser för det journalistiska arbetet.


Ett sådant förslag är det som kallas hemlig dataavläsning. Ur ett strikt polisiärt perspektiv finns många fördelar, då det öppnar för möjligheten att ta sig in i och bugga människors mobiler och datorer.

Ett så långtgående förslag behöver föregås av en bred debatt om riskerna. Där måste också publicisterna delta, och till varje pris värna journalistikens möjligheter att utföra sitt arbete.

Det är svårt att överblicka konsekvenserna av en sådan lagstiftning, men uppenbart är att den – utöver alla andra aspekter – riskerar att försvåra mediernas uppdrag. I en debattartikel pekar Sveriges Radios vd Cilla Benkö på problemet:

”Ett fysiskt möte utan att använda någon som helst elektronik är självklart allra bäst när det gäller att skydda information och källor, men sådana möten är inte alltid möjliga och kan också vara förenade med avsevärd fara för de inblandade. Därför måste alla lagförslag som påverkar journalisters möjligheter att arbeta vara ordentligt analyserade och genomtänkta, annars riskerar vi en utveckling där källskyddet inte kan upprätthållas och där viktiga granskningar kvävs i sin linda.”


Från justitiedepartementet meddelas att förslaget om hemlig dataavläsning nu ska genomföras. En lagrådsremiss skickas ut i oktober. Processen kan bli snabb eftersom lagändringen varit på tapeten förr, senast 2017.

Journalistförbundet avstyrkte då förslaget, som där beskrivs där som ett paradigmskifte som ger staten helt nya möjligheter att övervaka medborgarna.

Bland annat kan det innebära att en journalist inte längre har möjlighet att ha något som helst material som omfattas av källskydd på en dator eller mobiltelefon. Aftonbladet skulle naturligtvis söka och hitta nya sätt att skydda källor, men möjligheterna att bedriva granskande journalistik skulle undermineras.


Regeringens förslag från 2017 innehåller förvisso olika typer av skydd för och hänsyn till journalisters arbete. Bland annat ska det i hemlighet avlästa materialet förstöras om det visar sig att det gäller uppgifter som omfattas av tystnadsplikt. Men det är alldeles för otydligt och osäkert för att någon publicist ska känna sig trygg. Särskilt eftersom det inte alltid går att slå fast vem som bedriver journalistisk verksamhet, när och på vilken fysisk plats.

Även Advokatsamfundet vände sig i sitt remissvar emot hemlig dataavläsning, eftersom den ”erbjuder i det närmaste obegränsade tekniska möjligheter att övervaka människor i realtid”.

Ett så långtgående förslag behöver föregås av en bred debatt om riskerna. Där måste också publicisterna delta, och till varje pris värna journalistikens möjligheter att utföra sitt arbete.

Eric Rosén är biträdande redaktör på Aftonbladet.

ARTIKELN HANDLAR OM