...och plötsligt blev mamma modig
Viveka Sjögrens nya bilderbok, Den andra mamman, berättar en klassisk historia om hur ankungen visar sig vara svan eller askungen vackrast i landet. Men denna gång är det varken barnet eller jungfrun, utan mamman som bestås förvandlingsnumret. Jagberättaren är en liten flicka. Hon skall med sin klass till havet, men hennes mamma som inte kan svenska så bra har missat nån information. Jaget, mamman och lillasystern ger sig därför ut för att själva söka havet. De finner det, och mamman förvandlas av äventyret. Där hon förut var ängslig, osäker och rädd är hon plötsligt modig, kapabel och tuff.
Viveka Sjögren är en god berättare. Språket är reducerat och effektivt. Men det är genom bilderna berättelsen vinner sin uttryckskraft. Stilen är traditionell men kraftfull. I synnerhet bilden då jagberättaren och hennes lillasyster möter en ofantlig tjur är minnesvärd. Här blottas bokens underliggande genustema. Den väldiga tjuren, som modern i nästa sekvens dramatiskt skall besegra, representerar den patriarkaliska makt som deras djärva resa sätter på undantag. Men den uppenbara tematiken är förstås etnisk. Den symboliseras av mammans sjal, som är själva medlet för hennes förvandling. Det är med den hon fäktar tjuren. Det är med den hon flyger drake. Och när kalla natten hotar förvandlas den till ett skyddande tält.
Viveka Sjögren har skrivit en vacker och mångbottnad bilderbok. Väl gjord och väl tänkt. Som alla goda sagor tål den att läsas om och om igen.
