Storslagna naturvyer
Lidija Praizovic reser i Balkan
Del 3
Den senaste veckan har jag och mina vänner från Sverige levt strandlivet i Buljarice, Montenegro. Buljarice är en liten semesterort, motsatsen till exempelvis det turistexploaterade Budva. Vattnet är kristallrent, men på kvällarna finns inget att göra. Ett par kvällar har vi åkt till Petrovac, en lite större turistort ett par kilometer härifrån.
Det absoluta flertalet turister är från Ryssland och Ukraina. Alla montenegriner som har att göra med turister pratar bra ryska.
Jag är dålig på att läsa tidningar på semestern, men när jag kastar ett öga på dem i affären ser jag att det även här handlar om EU, vägen till EU. Montenegro är dessutom på väg in i Nato, vilket pryder tidningarnas framsidor dagligen. Annars är ledordet här, liksom i Serbien, ”EU-integration”.
Jag pratar politik med taxichaufförerna. Förutom den första skojaren har alla varit vänliga. De klagar på den dåliga säsongen, det blir värre och värre för varje år. Självförtroendet är lågt. Det är ”vårt fel” att turisterna inte kommer. De kommer hit, märker att ingenting funkar och sen kommer de inte nåt mer! Kolla på vägarna, en gravid kvinna skulle föda i min bil!
Mina vänner är dock förtjusta i det lilla landet.
En taxichaufför sa i går att han skulle ge bort allt han ägde om Jugoslavien, Tito, det systemet, kom tillbaka i morgon. Sjukhuset i hans hemort hade stängts ner. 9000 människor var nu hänvisade till vård längre bort.
I dag har vi varit på båtutflykt i Boka Kotorska, en vacker havsvik med flera vikar. Vi stannade vid flera städer och stränder, besökte ett par gamla ortodoxa och katolska kyrkor på bergstoppar och öar. Vi åkte ut till havsgrottor och badade – det var storslaget.
