Vänskap, kärlek, krig, flykt – och en bubblare
Barnböckerna håller sig till sina vanliga ämnen visar årets bokprovning
Svenska barnboksinstitutets årliga ”Bokprovning” ger en ögonblicksbild av tillståndet i riket, ungefär som när Anders Tegnell på sin tid lodade i smittspridningen.
Tilldragelsen manifesterar sig på flera vis, i en serie föreläsningar och en utställning, men framförallt lämnar den efter sig en dokumentation i form av en pappersbunt med statistik och diverse nedslag i sådant som teman och tendenser.
Under 2023 trendade till exempel AI som motiv, får vi veta. Detta tycks förstås mest gälla för kapitelböcker i SF-genren, inom vilken AI väl ändå får anses vara något av gårdagens nyheter.
Nicholas Fernholm gör dock en frejdig inbrytning bland bilderböckerna med ”Trisse Traktor”, vars text och illustrationer helt och hållet genererats av AI.
Huruvida boken är bra eller åtminstone prisvärd (98 kronor) förtäljs ej, eftersom undersökningen trots sin titel väljer att lassa över den biten på andra:
”Syftet är att se till hela utgivningen och bredden i den”, skriver författarna. ”Den som är intresserad av kvalitetsbedömningar hänvisas till dagstidningarnas och andra aktörers kritikerverksamhet.”
Aftonbladets läsare behöver i all händelser inte springa benen av sig för att får tag i ”Trisse Traktor”, så mycket kan jag säga.
Rörande den svenska barn- och ungdomsbokens allmäntillstånd 2023, så låter det sig enligt författarna beskrivas med devisen ”If it ain’t broken, don’t fix it”. Vilket är utrikiska och kan översättas med att allt rullar på ungefär som föregående år, 2022.
Mängden utgivna böcker är nästan densamma (2 197), och de spår och teman som varit framträdande på senare år kvarstår, som krig och flykt, vänskap och kärlek, samt den fleråriga bubblaren nordisk mytologi och folktro.
”Möjligen är det ett tecken i tiden”, spekulerar författarna om detta för en nyhetsjournalist så mardrömslika tillstånd. ”Lågkonjunktur och minskad bokförsäljning kan vara bidragande orsaker till att förlag, upphovspersoner och konsumenter premierar säkra kort.”
Rörelserna inom respektive kategori var också relativt begränsade under 2023. Bilderböckerna är fortsatt flest (760 titlar), följda av faktaböckerna (394). Undantaget är sorgebarnet ungdomsböckerna (120), där antalet utgivna titlar minskat för sjunde året i rad, beroende på bristande lönsamhet. Kategorin har nu nått den lägsta nivån sedan mätningarna började 2002.
Utvecklingen är dock inte bara deppig, får vi veta. Visserligen läser ungdomen färre svenska ungdomsböcker än förut, men läser gör de likväl, och då gärna på originalspråk (engelska). Dessutom tenderar de att söka sig till titlar klassade som vuxenböcker, vilka slinker igenom maskorna i institutets statistik.
Bland dessa återfinns till exempel en större mängd så kallad romantasy, en på flera vis vuxen korsning av romance och fantasy och ett fenomen som Malin Nauwerck benat ut åt oss här på kultursidan.
Den inhemska produktionen av romantasy riktad till ungdomar är än så länge svag, konstaterar undersökningen, som med lite god vilja ändå skakar fram två författare som gjort ett försök under året, Sabine Mickelsson och Anna Jansdotter.
Avslutningsvis något som åtminstone liknar en första klassens nyhet:
”Pandemin är förbi oss och det märks i utgivningen”, skriver författarna. ”Inga böcker under 2023 handlar specifikt om vaccin eller virus.”
För oss som letts vid åsynen av pandemins dystra vattenstämpel i samtidslitteraturen framstår det som inget mindre än ett mirakel.
Vi höll ut, vi höll avstånd. Vi klarade det.
