Ett mästerverk – på riktigt
Gunder Andersson imponeras av Edmund de Waals makalösa släktroman
Lika bra att säga det först som sist: den engelske keramikern Edmund de Waal har skrivit en helt fantastisk bok.
Men så har han också ett fantastiskt material att utgå ifrån – och det blottläggs mest av en slump.
Han är på besök hos gammelmorbror Ignace, kallad Iggie, som sedan många år bor i Tokyo. Denne visar honom sin samling med 264 netsuker, en minimalistisk japansk skulpturkonst, med fantasifulla motiv i trä eller elfenben, aldrig större en tändstickask.
När han senare får ärva samlingen blir det inkörsporten till hans släkts dramatiska historia, som han innan dess knappt haft en aning om.
De Waal ägnar sig åt källforskning, han besöker de olika platserna och intervjuar de som är i livet. Resultatet är en släkthistoria, värdig stora romanverk av Henry James eller Thomas Mann, men här är det på riktigt. Dessa människor har levat, och även avsatt spår i litteraturen. Den Swann vi möter hos Marcel Proust är inspirerad av Charles Ephrussi, framstående konstskribent och offensiv konstsamlare som höll salong för kultureliten i det sena 1800-talets Paris. ”Alla var där” som det brukar heta, även en antisemit som Edmond de Goncourt som tackade för maten med diverse elakheter i sin dagbok.
Det är alltså en judisk historia som berättas, en judisk framgångssaga med – så småningom – svarta sorgkanter.
Det började i Odessa, med lukrativa sädesaffärer, och släkten Ephrussi blev rätt snart stenrik, det blev bankkontor i Wien och senare Paris, hotellbyggen, borgliknande bostadshus i olika huvudstäder för att rymma en växande släkt.
Netsukersamlingen hänger med i stort sett från början, inköpt för en spottstyver av Charles när Japan öppnats för västvärlden, den kommer att följa släkten mellan olika städer. Under 1880-talet var ”japonaise” högsta mode i Paris, och samlingen väckte stor beundran. I samband med Anschluss 1938, när Gestapo invaderar släkten Ephrussis hem, stjäl alla dyrbarheter och slår sönder resten, räddas samlingen av tjänstekvinnan Anna, hon gömmer dem i madrassen.
Haren med bärnstensögon – namnet på en av netsukerna – är en förtätad historia om drygt 150 år av europeisk historia. Där ingår krigen och de ekonomiska depressionerna. En stor del av släkten Euphriss ekonomiska imperium försvinner i kaoset efter första världskriget. Antisemitismen finns oavbrutet. Släkten Ephrussis och andra judiska bankirfamiljers rikedom stack i ögonen hos vissa, och i samband med Dreyfussaffären eskalerade antisemitismen, dörrar stängdes, umgänge upphörde. Än värre på 30-talet. Vidriga scener utspelar sig när Wiens ”goda borgare” släpper lös sitt hat mot den judiska befolkningen i samband med Anschluss. Men släkten Ephrussi klarar sig från lägren, den är nu till vissa delar spridd över världen.
De Waals stil är behärskad, saklig, något tillbakalutad, ibland småironisk, som när han beskriver umgängesformerna i den kulturella salongen, eller hur de fina damerna i förra seklets början tog två timmar på sig för att klä sig, med assistans av tjänstefolk. Som vän av ordning frågar man sig hur samma dam bar sig åt i samband med besöket hos älskaren, erotisk frigjordhet ingick i såväl Wien som Paris.
Ska du läsa något i sommar, börja med den här boken. Den är makalös, ett mästerverk.
