Låt podden om mantisräkan förändra ditt liv
Kristoffer Bergström om när vetenskapen blir poesi
Som liten drömde jag om att upptäcka en ny färg. Drömde är fel ord, jag slet för att uppnå mitt mål. Utsträckt i sängen utgick jag från röd och pressade tanken via lila och rosa, ut mot okända tassemarker. Målet var att finna en aldrig tidigare bevittnad kulör som med ens kändes given.
Jag låg där, ett ansträngt barn. Pressade. Misslyckades och pressade hårdare.
Och så lyckades det.
Jag fann min färg och rörde inte en lem av rädsla för att den skulle fly. Med världsnyheten strålande inne i skallen uppkom nästa problem: hur får man ut den? Inga befintliga adjektiv gjorde det inre skimret rättvisa, inga kritor liknade den, det var ju poängen.
När glömskan anföll gick jordens befolkning miste om en sensation.
Våren 2018 återvänder minnet när jag hör Radiolabs ”Rippin’ the Rainbow an Even Newer One”. På ytan är det en pratstund om ett kräftdjur, på djupet är det en halvtimme som förändrar och komplicerar våra liv.
Premissen är följande: alla levande varelser radas upp under regnbågen och tillfrågas vad de ser. Hunden, med sina två färgreceptorer i ögat, noterar en blågul strimma. Människan med sina tre receptorer ser sju färger medan fjärilen plussar på ultraviolett.
Mantisräkan har minst tolv receptorer. Rimligen uppfattar den nyanser bortom vår föreställning, en himmelsk palett, varför Radiolab korar den till champion of the rainbow.
Men utnämningen återkallas när en australisk forskare redogör för sina fynd. Visserligen är mantisräkans tiotusendelade ögon världsbäst på färg, men dess muslort till hjärna klarar inte av att behandla intrycken. I studier ser kraken inte skillnad på gul och gulgrön.
– Vi överraskades av att de är det sämsta djuret av alla som hittills testats på vår planet. De är riktigt jävla konstiga, säger forskaren.
Radiolabs producent Jad Abumrad påstår att det är enkelt att rapportera om obskyr forskning. Det svåra är att hitta poesin och filosofin i torr fakta. Avsnittet om mantisräkan, där färger elegant illustreras av stämsång, ställer frågor om hur vår begreppsvärld styr vår verklighet. Vad skulle din kropp kunna utföra om din hjärna bara förstod?
Det tar en halvtimme att lyssna på.
Det kommer ta mig ett halvår att riktigt förstå.
