Falk tappar höjd
Som vanligt kommer hotet utifrån när serien går mot sitt slut
Vår svenske Dirty Harry är tillbaka: fem nya Johan Falk-filmer briserar i sommar. Det är de sista i serien enligt skaparen Anders Nilsson, och att döma av de två som släppts på dvd så är det vettigt.
Den förra säsongen var rätt gastkramande med sitt brottsinfiltrationstema, baserat på den verklige infiltratören Peter Rätz erfarenheter. Storyn kretsade kring karaktärerna Frank Wagner och gangsterkungen Seth Rydell. Joel Kinnaman lyste som kaxig och plågad infiltratör, och med rollen som Rydell steg Jens Hulténs stjärna hos publiken. Det glunkas till och med löst om en spinoff om Rydell.
De första nya filmerna dräller i föregående säsongs bakvatten. Frank Wagner har lämnat ett tomrum, hjälplöst adresserat i repliker av typen: ”Vet du var Wagner är?”. Seth Rydell är vingbruten av infiltrationsintermezzot.
Johan Falk själv (Jakob Eklund) är såhär långt ganska perifer. Han lider av posttraumatisk stress, utpressas av lettisk maffia och är inte på kontoret. Hans gamle vapendragare Patrik Agrell (Mikael Tornving) har klivit av som chef för Gruppen för särskilda insatser. De två driver alltså inte polisutredningen såsom de gjorde förut.
I stället har den nya GSI-chefen Sophie Nord (Meliz Karlge) och hennes relation till Seth Rydell - han ger henne information - satts i centrum. Jag vet inte om det är en eftergift till publiken, som - om man ska tro Rydells fansida på Facebook - har ett omättligt begär efter mer Seth och drömmer om att han ska bli ihop med Sophie.
Det hedrar hursomhelst filmskaparna att de lyfter fram en kvinnlig figur i detta hypermaskulina landskap. Tyvärr lyckas de inte skriva henne en riktig karaktär, utan Nord framstår som endimensionellt stöddig. Hon blir också svårintegrerad i den konservativa Johan Falk-världen.
Kvinnor på den goda sidan har hittills alltid haft funktionen av kontrast till alla utländska brottslingar. Goda kvinnor har varit fruar och flickvänner, gärna med barn i famnen. De representerar ett jungfruligt Sverige, hela tiden under hot från kriminella främmande makter. När nu en kvinnlig snut tar plats, läggs fokus på hennes förhållande till en svensk gangster, som har utvecklats till alltmer av en hedersknyffel jämfört med utlänningarna.
Hoten utifrån har alltid varit kärnan i Falk-filmerna, och Ur askan i elden och den andra filmen Tyst diplomati introducerar en hel drös.
Det är tjetjener, pakistanier, letter, ryssar och arabiska terrorister. Kort sagt en enda röra av farlig utländskhet som irrar omkring, dessutom utan ramverk.
Det svenska gangstergänget skakas å sin sida av inre maktkamp. Det uttrycks i ett helt vansinnigt lingo där de hojtar saker i stil med ”din fitta, är du ett luder eller!? ” och ”har du några pungkulor är det dags att visa dem!”.
I Tyst diplomati taggar de gudskelov ner en aning. Vi får väl se om det håller i sig, och om det uppstår en story i nästa film. Blodsdiamanter släpps på dvd 27 juli, till streaming lite tidigare.
