De vill göra lysande journalistik olaglig
När de vägrar försvara sitt beslut är det svårt att inte känna politikerförakt
Vad kan de folkvalda göra i en demokrati? Kan de vägra att kommentera varför de vill ändra grundlagen och göra viss journalistik illegal. Ja, tydligen.
”Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har alla avböjt att kommentera sitt stöd för lagändringen.” Så avslutas Sveriges Radios inslag om den omfattande grundlagsförändring som klubbas igenom under november.
För ett par veckor sedan skrev jag om hur den nya lagen kommer att göra det svårare för medier att bevaka Sveriges internationella samarbeten, avslöja missförhållanden och att upprätthålla meddelarfriheten.
Sedan dess har också yttrande- och tryckfrihetsexperten Nils Funcke skrivit i SvD om samma ämne, Lisa Irenius har för samma tidnings räkning lyft frågan i sitt nyhetsbrev och Sveriges Radio har gjort nämnda inslag, som avslutades med partiernas vägran att förklara sin ståndpunkt.
I SR:s inslag intervjuas Mikael Ruotsi, lektor i konstitutionell rätt som själv jobbat med att bereda lagändringen och därför får ses som en trovärdig bedömare av den. Han säger att publiceringar som den om Sveriges planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en vapenfabrik hade kunnat vara brottslig om den nya lagstiftningen gällt då och inte från och med 1 januari 2023. Det var lysande journalistik i medborgarnas tjänst. Men tydligen något som våra folkvalda vill kriminalisera – utan debatt och utan att förklara sig.
Det här beslutet angriper en av demokratins grunder, självaste yttrande- och tryckfriheten.
På tisdagen, när alla var upptagna av regeringens budget, hann Konstitutionsutskottet ändå med att hantera och säga ja till lagändringen.
Hoppet om att stoppa förslaget är därmed försvinnande litet. Men det är fortfarande inte omöjligt: I riksdagens kammare kan ledamöterna den 16 november begära att grundlagsändringarna återförvisas till utskottet. Då krävs att minst en tredjedel av ledamöterna kräver detta. Varje enskild riksdagsledamot bör innan dess fråga sig själva om de är övertygade om att lagändringen är rätt – och i så fall vara beredda att förklara för medborgare och medier varför de anser det.
Annars fattas det förödande beslutet utan en öppen och seriös samhällsdebatt i frågan. Utan att våra makthavare ens själva förstår fullt ut vad de fattar beslut om. Och grundlagen ändras av partier som vill göra det utan att svara på frågor från de journalister vars rättigheter och möjligheter de inskränker.
Det går inte att respektera folkvalda som gör så. Tvärtom blir de bevis på att politikerförakt kan vara mycket väl underbyggt och motiverat.
