Sverige – ful ankunge eller vacker svan?
Gnället om den svenska kronan sätter fingret på självbilden
Jag blir allt mer konfunderad när så många svenskar tvärsäkert hävdar att kronan är undervärderad. Kronkursen är det pris som utlänningar sätter på oss. Dollarn har blivit runt 70 procent dyrare, i kronor, de senaste tio åren och euron nästan 40 procent dyrare – sett till den genomsnittliga växelkursen i september.
Oavsett hur mycket vi skriker om att vår bostad, vår bil eller vår krona är värd mera – mycket mera – är det köparens pris som gäller.
Valutahandlarna anser inte att lilla Sverige med sin lättviktiga valuta är mycket att hålla i handen i skakiga tider.
Frågan som smyger sig på är: Hur står det egentligen till med den svenska självbilden? Vad är det för fantasier vi har om vårt land och omvärldens syn på oss?
Att Sverige är en udda fågel står klart när jag tittar på en video av den så kallade kulturkartan hos det internationella forskningsprogrammet World value survey. Här rör sig Sverige från 1981 till 2014 till en punkt längst bort till höger, och högt upp, i diagrammet. En plats som landet har kvar i år.
Det betyder att vi svenskar sätter självförverkligande högst av fler än 100 länder och är bland de mest sekulära och rationella. Med andra ord representerar vi inte på något sätt något medelvärde eller någon samhällelig eller moralisk norm.
Riksbankschefen Erik Thedéen försöker pratar upp kronans värde för att dämpa inflationen och även många andra svenska bedömare ser kronan som undervärderad.
Men vad tycker folk i finansmetropolen London?
På kort sikt, de kommande två åren, tror Francesco Pesole, valutastrateg på den nederländska banken ING i London att kronan stärks.
– Men om man tittar på nästa fem år och vidare är det inte osannolikt att kronan kommer att bli svagare, eftersom den långa trenden är att den försvagas, på grund av att Sverige är en liten handelsexponerad ekonomi, säger han.
Svenska ekonomer som bott utomlands då?
– I den svenska debatten är svenska faktorer för kronans försvagning i fokus. Vi sätter oss själva i centrum på ett sätt som inte är korrekt. Vi tror att vi är en större spelare än vad vi är, att det måste bero på oss om saker inte faller ut som vi önskar. Men kronan är en relativt liten valuta som är relativt svår att handla i. Den erbjuder ingenting särskilt till utländska investerare, säger nationalekonomen Kristin Magnusson Bernard.
Sverige har fastnat med en bild som fanns före 1990-talet, med ett otroligt jämställt samhälle präglat av socialdemokrati
Hon har jobbat för Internationella valutafonden i Washington, för EU-kommissionen i Bryssel och för den europeiska centralbanken i Frankfurt. Numera är hon vd för Första AP-fonden.
Tronar vi på minnen från fornstora dar?
– Den svenska självbilden har alltid varit väldigt uppblåst. Vi i Sverige tror att vi ligger i framkant och är ledande och att alla andra länder vill bli som vi, säger populärhistorikern och författaren Herman Lindqvist.
Han fortsätter:
– Den svenska självbilden sträcker sig tillbaka till 1970- och 1980-talet. Längre minns inte det svenska folket eftersom historiekunskaperna är minimala i Sverige. Folkhemmet framstår som vår gyllene tid.
Vad anser utrikeskorrespondenterna?
– Sverige har fastnat med en bild som fanns före 1990-talet, med ett otroligt jämställt samhälle präglat av socialdemokrati. Svenskarna har missat att Sverige de senaste 30 åren inte har haft samma plats på världsscenen som då Olof Palme verkade, och före dess Dag Hammarskjöld, säger Anne-Françoise Hivert.
Hon har bott i Sverige i 20 år och skriver bland annat för franska Le Monde.
Socialantropologerna då?
– På riksnivå är vi absolut inte den kraft i internationella sammanhang som Sverige har varit tidigare, säger socialantropologen Brian Palmer, en amerikan som har bott här i nästan 20 år.
Numera är han lektor vid Uppsala universitets teologiska institution.
Ändå placerar vi svenskar vårt hemland högre än omvärlden gör just när det gäller hur inflytelserikt landet är på världsscenen, i Global soft power index 2023. Där mäter konsultföretaget Brand Finance faktorer från 121 länder för att se hur ett lands varumärke uppfattas.
Vi verkar alltså, åtminstone delvis, leva kvar i det förflutna.
Även inom andra områden i Global soft power index hyllar vi svenskar Moder Svea mer än utlänningar gör. Vi anser till exempel att landets utbildningssystem är bland de bästa i världen. Trots att den internationella så kallade Pisa-studien – som mäter 15-åriga elevers kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och problemlösning – inte direkt har visat lysande resultat för Sverige.
Svenskar anser också i högre grad än utlänningar att Sverige är ledande, och till exempel att svenskar är toleranta och inkluderande. (Se faktaruta.)
Statsvetarna kanske vet?
– Det fanns under lång tid en bild av Sverige om att vi hade en migrationspolitik som var mer öppen och mer tolerant än andra länder. Här har omvärlden i dag fått en annan bild av oss. Vi kanske inte har tittat oss i spegeln på ett tag så att vi har noterat hur bilden ser ut, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Vi svenskar rankade vårt hemland betydligt högre än andra européer bedömde sina hemländer
Svenska institutet har väl en klar bild?
– Färre i Norden jämfört med i övriga Europa instämmer i påståendet att Sverige utvecklas i rätt riktning, säger Sofia Bard, chef för enheten för Sverigebildsanalys på Svenska institutet.
Det är uppfattningen om migration och brottslighet som har försämrat Sverigebilden i Norden, berättar hon.
Utrikeskorrespondenten Anne-Françoise Hivert pekar på hur Sverigebilden krockar med verkligheten, bland annat då den svenska regeringen tog EU-kommissionen till Kiruna när Sverige var ordförande första halvåret i år.
– De ville visa en bild av att Sverige är modernt och framåt, lite av en pionjär i omställningen. Men samtidigt driver regeringen en klimatpolitik som höjer koldioxidutsläppen, säger hon.
Oftast tar det det lång tid innan policyförändringar syns i utlänningars bild av Sverige, enligt Marie Demker, professor i statsvetenskap.
Generellt är bilden av Sverige utomlands fortfarande stark. I till exempel Anholt-Ipsos nation brands index, där allmänheten i utlandet rankar olika länder, hamnade Sverige på plats 9 av 60 länder i fjol, oförändrat från året innan och ungefär i linje med placeringen det senaste decenniet.
Vi fick se oss slagna av Tyskland, Japan, Kanada, Italien, Frankrike, Storbritannien, Schweiz och USA. I den ordningen.
Liksom de flesta andra nationaliteter rankade vi svenskar vårt eget land som bäst där. Men då analytikerna lade ihop poängen från de 50 detaljerade frågorna räckte svenskarnas betyg på Sverige endast till en sjätte plats av ett urval av 20 länder.
Vad anser mannen bakom indexet?
Britten Simon Anholt, som är den ledande experten på bilder av olika länder, menar att det inte är ”överdrivet fåfängt” av oss svenskar.
Men vi svenskar rankade vårt hemland betydligt högre än andra européer bedömde sina hemländer. Näst bästa europeiska land i självrankningen av 20 länder, var Storbritannien på plats tolv, följt av Italien, Tyskland och Frankrike. Amerikanernas poäng på USA räckte till en niondeplacering.
Valutahandlarna har alltså också en kyligare uppfattning om oss. Men det finns en annan prislapp på oss svenskar än kronan: statens tioåriga obligationsränta.
Och här går det lysande för Sverige, tack vare den relativt låga statsskulden. Räntan ligger nästan på samma låga och stabila nivå som rättesnöret Tysklands, runt 3 procent. Kanske rimmar räntan mera med självbilden.
– Räntan kan ge en bättre bild av hur riskfyllt ett land är när det gäller risk för statsbankrutt och pressade offentliga finanser, säger valutastrategen Francesco Pesole.
Med andra ord finns ingen ekonomisk statskollaps i sikte.
Liksom för ett hushåll är det bra för ett land att inte ha för stora skulder. Men en alltför låg statskuld kan även indikera att ett land satsar för lite framåt.
Vissa inhemska ekonomer, bland dem arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt, har påpekat att statsskulden är synnerligen låg och inte borde pressas ned ytterligare. I stället vill de se investeringar för framtiden.
Självbilden som statsskulden ger skulle alltså kunna förleda oss.
Ergo visar utlänningarnas två olika pris på oss att vi visserligen är ett litet land med en oansenlig valuta, men att vi i alla fall inte kommer att gå bankrutt.
