Om Assange fälls är pressfriheten hotad
Att han är illa omtyckt får inte skymma principerna som står på spel
Den 12 juli 2007 mejade amerikanska soldater i Apachehelikoptrar ner ett dussin personer på öppen gata i förorten New Baghdad i Irak. Bland de dödade fanns två Reuters-journalister, och två barn skadades svårt. Den amerikanska militären ägnade sedan tre år åt att ljuga om händelsen, de hävdade att slakten hade skett i självförsvar.
Filmen, ”Collateral murder”, har i dag setts 16 miljoner gånger på Youtube. På filmen ser man hur attacken kommer oprovocerat och hur soldaterna skrattar som om de spelade tv-spel.
Våldtäktsanklagelserna mot Assange har lett till konspirationsteorier hos en USA-kritisk och konspiratorisk vänster, i Sverige och globalt.
Den person som såg till att videon publicerades är Wikileaksgrundaren Julian Assange som nu sitter i brittiskt fängelse. USA har begärt honom utlämnad, och om ett par veckor inleds rättegången. Utlämnas Assange riskerar han 175 års fängelse för spioneri och olaga dataintrång i en rättsprocess med omfattande konsekvenser inte bara för honom själv. I vågskålen ligger även viktiga principer för journalistiken.
Många har vittnat om Assanges vårdslöshet, narcissism och bristande omdöme när det gäller hanteringen av material och i relation till samarbetspartners. Sommaren 2010 häktades han i sin frånvaro i Stockholm, anklagad för våldtäkt på två kvinnor. Efter komplicerade turer sökte Assange asyl på Ecuadors ambassad i London. Han ville inte åka tillbaka till Sverige för förhör eftersom han var orolig för att utlämnas till USA.
Våldtäktsanklagelserna mot Assange har lett till konspirationsteorier hos en USA-kritisk och konspiratorisk vänster, i Sverige och globalt. Kvinnorna har utmålats som CIA-agenter och satts på de anklagades bänk. Det är grundlösa uppgifter som kletar på dem som framför dem.
Jag är inte jurist och har svårt att förstå och värdera alla turer när det gäller den svenska förundersökningen, och hur processen kunde tillåtas pågå så länge. Den tidigare ordföranden för svenska advokatsamfundet, Anne Ramberg, har uttryckt sympati för Assanges oro för en utlämning, och i starka ordalag kritiserat det svenska rättsväsendet för sin hantering av fallet. I november förra året lades förundersökningen slutgiltigt ner.
Under en tid samarbetade Assange med ledande tidningar, som New York Times, The Guardian och Le Monde. Men samarbetet bröt samman, och många medarbetare lämnade också Wikileaks i protest.
Under åren på Ecuadors ambassad fortsatte Assange att publicera på egen hand, och Wikileaks spelade en viktig roll i den amerikanska valrörelsen 2016, när organisationen publicerade läckt epostkonversation från Hillary Clintons kampanj. Läckorna överlappade med både Trumps och ryska intressen och fick stor uppmärksamhet.
Assange är illa omtyckt av många, ofta på goda grunder. Det bör dock inte skymma de värden och principer som nu står på spel.
För det första finns det vittnesmål om att han utsätts för tortyrliknande förhållanden i fängelset. I november förra året skrev 60 läkare ett öppet brev till den brittiska regeringen och krävde att Assange skulle flyttas från fängelset till ett sjukhus. De utgick från Assanges förvirrade uppträdande i rätten, och på uppgifter från FN:s särskilde rapportör för tortyrfrågor, Nils Melzer.
För det andra riskerar processen mot Assange att få långtgående konsekvenser för journalistik och pressfrihet.
De amerikanska anklagelserna mot Assange går ut på att han ska ha försökt övertala sina källor – bland annat visselblåsaren Chelsea Manning – att leverera mer material, att han ska ha hjälpt sina källor att dölja sin identitet, och för att ha publicerat material som hotar amerikanska säkerhetsintressen.
Som Guardians tidigare chefredaktör Alan Rusbridger skriver – de flesta riktiga journalister skulle ha gjort precis samma sak.
Strategin hos allt mer auktoritära regimer som USA och Brasilien är att ge sig på ”kontroversiella” journalister som Greenwald och Assange.
Lägg till detta följande: Assange är inte amerikansk medborgare och Wikileaks publiceringar har inte skett i USA. Ändå åtalas han för spioneri. Den internationella pressfrihetsorganisationen CPJ har varnat för konsekvenserna av detta: vilken journalist som helst, var som helst i världen, som publicerar material som USA anser borde vara hemligstämplat kan åtalas för spioneri om Assange utlämnas och döms.
I Brasilien har president Bolsonaro inlett en process mot den Pulitzer-belönade journalisten Glenn Greenwald som var den som publicerade Edward Snowdens avslöjanden. Liksom Assange anklagas Greenwald för att ha hjälpt en källa att dölja sina spår, vilket alltså är en vanlig och viktig journalistisk praktik.
Strategin hos allt mer auktoritära regimer som USA och Brasilien är att ge sig på ”kontroversiella” journalister som Greenwald och Assange. Men när en ny rättspraxis sedan kommer på plats gäller de nya reglerna alla. Syftet är att avskräcka både visselblåsare och publicister, och öka handlingsutrymmet för makten att göra vad den vill utan insyn. Mycket ligger nu i domstolarnas händer, i Storbritannien och i Brasilien.
Anledningen till att Assange befann sig i Sverige sommaren 2010 var bland annat vårt historiskt starka skydd för press- och yttrandefrihet.
Oaktat Assanges karaktär är det viktigt att stå upp för de principer som nu står på spel.
