Med bestämt stöd hölls kvinnan på plats

Exposé över korsetten i senaste numret av ”Biblis”

Korsett anno 1902.

Sveriges vackraste tidskrift, Biblis, ägnar sitt senaste nummer (69) åt ett annat slags skönhet: modet. Bilder av mode ­under 1700-talet, modeteckningar, film om mode från 20-talet, ­eller, som en eftergift åt samtiden, Yves Saint Laurents respektive Coco Chanels logotyper.

Man söker i Kungliga bibliotekets arkiv för materialet, som tycks outtömligt. Enrica Hallvarssons ”Korsetthistoria i KB:s samlingar” gör en kort exposé över ett av de mest ­omdiskuterade persedlarna i modern tid. Det uppstod vid spanska hovet under renässansen i syfte att minska midjan. Tidigare ­hade särken varit ­närmast huden, som ett skydd mot dyra textiler. Hygienen, som bekant, var inte den bästa. Länge var korsetten förbehållen aristokratin, båda könen bar den. Den stelhet som detta innebar - korsetten stagades upp av ben- eller metallskenor - betraktades som (mans)kroppens bevis på självkontroll, respektive kvinnans dygd.

Med undantag av ett par decennier efter franska revolutionen höll korsetten kvinnan i borgerligt band en bra bit in på 1900-talet, då den börjar snöras upp. Detta skedde bland annat på grund av modedansen tango, och på den vägen är det. Fjärran i dag den annonstext från anno cirka 1900: ”Håller på plats det stora, stödjer det klena, rättar till det vilsna.” Det låter ännu bättre på franska.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln