SD kommer att söka sin heliga statistik-graal tills de finner den

Martin Aagård om BRÅ:s kartläggning av brottslingars härkomst

Politikerna kommer att fortsätta kräva undersökningar tills man hittar en metod som visar att utlänningar begår fler brott än infödda.

Vem är egentligen utlänning?
Frågan är svårare att besvara än man tror.

I måndags meddelade Brottsförebyggande rådet att man nu öppnar för att tillgodose kraven på att kartlägga brottslingars… ”härkomst”.

Ordvalet är faktiskt viktigt. Det styr vad man i slutändan undersöker.

När Moderaterna i november 2017 krävde att BRÅ skulle kartlägga svenska sexualbrottslingar så svajade man fram och tillbaka mellan begreppen ”etnicitet” och ”utländsk bakgrund”. Tomas Tobé försökte förtydliga sig i SR:s Studio ett, men svamlade loss ordentligt: ”Det är ju så som den brukar kategoriseras i såna fall, eller medborgarskap kan det också komma in på.”
Det var uppenbart att han inte riktigt visste vilken fråga han ville ha svar på.

Men han hävdade bestämt att det var viktigt att få fram fakta eftersom många vill ”sopa undan svåra och jobbiga frågor under mattan”.
Tobé hänvisade till att BRÅ 2005 släppt en 69 sidor lång rapport som försökte kartlägga vem som var invandrare och hur många brott de misstänkts för (rapporten handlade just om ”misstänkta brott” inte om domar), så då borde man väl kunna göra något liknande?

Lätt som en plätt.

Men just frågan om vem som ska undersökas är väldigt knivig om man läser BRÅ:s rapport.

Först och främst handlar rapporten om personer ”misstänkta för brott”. Alltså om brott anmälda till polisen, men bara brott där det finns en misstänkt, som alltså inte är dömd. Det betyder att våldsbrott, trafikbrott och narkotikabrott var överrepresenterade eftersom det är så mycket lättare att peka ut en misstänkt där.

Stora problem, erkänner rapportförfattarna. Hur gör man med brott där det inte finns någon misstänkt?

Dessutom räcker det med en polisanmälan för att hamna i statistiken, vilket kan leda till missvisande siffror. Kriminologen Jerzy Sarnecki har upptäckt att folk är mer benägna att misstänka invandrare för brott. Dessutom finns siffror som pekar på att förundersökningar mot invandrare oftare läggs ner, vilket kan tolkas som att anmälningarna mot dem var ogrundade. En annan grej är att polisen oftare visiterar unga mörkhyade killar på jakt efter knark.

Men den knepigaste frågan är vem som är utlänning egentligen.
Det där med medborgarskap tog Tomas Tobé ur luften.

Studien gäller bara människor som är folkbokförda i Sverige. Det betyder att brott som planerats utomlands, av personer som bor utomlands inte kommer med.

Varför?

Den som känner sig svensk är svensk, med andra ord

En annan stor fråga är om man ska räknas som utlänning om bara en förälder är född utomlands. Där ger rapportförfattarna upp och säger att det inte finns något bra svar.

Vilken variant BRÅ än väljer så blir det svårt att se några förändringar över tid i statistiken eftersom man genom åren vinglat fram och tillbaka i sina definitioner. Före 2005 skilde BRÅ inte på om den misstänkte hade en eller två föräldrar födda utomlands, men det är tydligen viktigt eftersom de som har en förälder som är född i Sverige kan känna en starkare ”svensk identitet”.

Den som känner sig svensk är svensk, med andra ord.

Det finns fler knepigheter. De som är födda utomlands är troligen yngre och i högre grad män än befolkningen i övrigt, och därför får statistiken slagsida. Det måste man korrigera i beräkningarna.
Utlandet är som bekant väldigt stort, så forskarna sorterar in utlänningarna i olika undergrupper. Inte efter kultur eller religion och självklart inte efter samhällsklass, det pratar man ju sällan om i Sverige. Istället blir födelselandet det avgörande.

Det beror på att det inte finns särskilt mycket annat att gå på. Det finns inga register över ”etnicitet”. Vad är ”etnicitet” förresten?

Men då får man till slut fram siffror.

Folk födda i Sydkorea och Japan begår inte så många brott.

Folk födda i Finland, Norge och Danmark begår flest brott. Allra mest de som är födda i Finland. Ett land vi har stor invandring från.

I tidigare studier redovisades varje födelseland för sig, men i den som gjordes 2005 klumpade man ihop länder i olika grupper som ”EU” och ”Nya EU” (Östeuropa), ”Västasien” (bland annat de mångkulturella och krigshärjade länderna Irak, Libanon och Syrien men det gavs ingen riktig definition på vad ”Västasien” är), ”Övriga Afrika” (Var kommer du ifrån? Övriga Afrika!). Och sen pluppar man fram olika tabeller med den här indelningen.

2013 kom en svensk undersökning fram till att barn till invandrare är mer laglydiga än andra

Jo, förresten. Det finns ju inga som helst data på om brottslingarna som till exempel är födda i Iran och Turkiet är barn till flyktingar från Afghanistan och Syrien eller inte. Invandrare flyttar väl bara en gång? Eller?

Såna här undersökningar görs då och då och kommer fram till väldigt olika resultat. Ett flertal tidigare internationella studier har slagit fast att invandrare begår färre brott än infödda. Oklart varför. 2013 kom en svensk undersökning fram till att barn till invandrare är mer laglydiga än andra.

Men politikerna kommer att fortsätta kräva nya undersökningar ända tills man hittar en metod som visar att utlänningar begår fler brott än infödda. Allra helst att deras brott beror på att de är födda utomlands.

Det är nämligen det perfekta argumentet för att minska invandringen. Sverigedemokraternas heliga statistik-graal.

De kommer att söka tills de finner den.

Och det är väl det enda intressanta resultat man kan få fram ur en sån här rapport.

Vad ska man annars ha den till?

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.