Sverige får nytt liv – på belarusiska

Inga-Lina Lindqvist om en roman som innebär ett språkligt genombrott

Ett lätt maskerat Sigtuna är med i Anka Upalas bok ”Till den snötäckta ön”, som utkommit på belarusiska.

Till den snötäckta ön är en nyutkommen belarusisk roman av Anka Upala (Alena Kozlova).

Titeln är ett citat av Tomas Tranströmer. ”Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk/for jag till den snötäckta ön.” (Det vilda torget, 1983).

De som kommer med ord är romanens färgsprakande persongalleri av internationella folkhögskoleelever i ett lätt maskerat Sigtuna. Medan de lär sig svenska såras de av, längtar efter och förändras med Sverige.

”Vattnet som vi dricker är från Mälaren. I min hemstad hämtas vattnet ur underjorden och har inget namn. Eftersom människan till hälften består av vatten blev vi under tiden som vi bodde vid Mälaren också en del av den.”

De femtio korta kapitlen skulpterar Sverige på ett språk som vårt land aldrig formats på förut – belarusiska. Effekten är slående.

Allt får en friskhet, som trötta tulpaner i iskallt vatten. Förortsgallerior, pendeltåg, gågator laddas med intensitet och melankoli av belarusiskan som alltför sällan får visa upp sin fulla muskelstyrka.

Historiskt sett har belarusiska haft en svag officiell ställning i hemlandet som enbart under korta perioder varit självständigt. Efter en lång period av polska språkets dominans inträdde en genomgripande russifiering. I modern tid talas belarusiska antingen av de äldre i byarna eller av den intellektuella eliten i städerna medan medelklassen och tjänstemannakåren håller sig till ryska. Belarusiska har fått en motsägelsefull stämpel som både ovårdad och högfärdig.

Till den snötäckta ön tas emot och känns som ett genombrott för den inhemska litteraturen.

Unga läsare i Belarus föredrar i vanliga fall den mer lättillgängliga ryskan. Utbudet av ryska böcker är överväldigande och utgivare av litteratur på belarusiska kämpar för större synlighet. Man har exempelvis satsat på att översätta svenska barnböcker om Bill och Bolla, Mamma Mu och Pettson. Svensk barnlitteratur blir en brygga till de belarusiska barnens modersmål. 

Anka Upala skriver om ämnen som attraherar unga läsare. Migration, utmaningar i en global värld, feminism och identitet i det annorlunda landet Sverige som Upala kallar för ”Europas Förenta Stater” lockar de unga att att våga sig över språkbarriären som rests under Sovjettiden och byggts på under president Lukasjenkas styre.

Språket söker sina bärare. Men Sverige är hett nog att anstränga sig lite extra för.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln