Prekärt läge för Mosul

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2016-10-26

Ashraf Atraqchi och Urban Hamid om en oklar offensiv

Rädslan för att det ska begås övergrepp med sekteristiska förtecken, liknande de som begicks i Falluja, gör att en del räddare för befrielsen av Mosul än för IS.

Mosuloffensiven har inletts på riktigt. Kurdiska, irakiska och koalitionsstyrkor samarbetar med målet att befria Mosul, slita staden ur det järngrepp som terrororganisationen Islamiska staten, IS, eller Daesh som många i Mellanöstern säger, hållit den i sedan juni 2014. Det bor över en miljon människor där.

Av rädsla för att motståndsmän inne i Mosul ska hjälpa de annalkande trupperna att hitta mål – byggnader där det kan finnas ammunition, vapen eller IS-ledare – har kommunikationen med omvärlden strypts sedan en tid tillbaka. Vi kan inte längre veta vad som händer inne i staden utan får förlita oss på information vi fått genom släkt och vänner.

Strävan efter kontroll av all kommunikation ut ur staden gör att terroristerna håller på att bli i det närmaste galna i sin iver att hitta simkort och mobiler. IS genomför nattliga räder för att leta efter tecken på motstånd eller som de definierar det – förräderi. Det har blivit en sorts dödlig katt-och-råtta-lek. Invånarna gömmer simkort och mobiler på olika ställen, medan IS försöker hitta dem. Den som blir tagen på bar gärning med en telefon straffas genom att få sin mun ihopsydd – eller med halshuggning.

Många har också helt slutat använda sig av mobiler och internet, vilket lett till att släktingar utanför Mosul inte hört av dem på flera dagar. De som törs använda sina mobiler gör det genom att bara tala en kort stund, sedan stänger de av och gömmer den. En ung tjej, som måste få vara anonym, berättar hur hon klarade sig med bara några minuters marginal när hon talade med sin familj i Kurdistan. Hon slängde mobilen på marken och tryckte ner den med -foten i jorden innan de beväpnade IS-terroristerna hann upptäcka den.

För en terrororganisation som kallats den rikaste i världen, och som har haft så lätt att rekrytera terrorister, har det alltid varit viktigt att utåt kontrollera bilden av livet i Mosul och att isolera dem innanför järnridån från yttervärlden. Men det har de aldrig lyckats helt med, trots alla brutala försök. Även före den offensiv som nu pågår har videor och bilder nått omvärlden, som visat det fasansfulla förtrycket med halshuggningar, steningar, tjuvar som fått sina händer avhuggna eller yazidiska kvinnor som sålts som sexslavar. En del material har smugglats ut av människor som lyckats ta sig ut ur Mosul, en del har skickats via internet och mobiltelefoner. Oavsett metod har det inneburit stora risker för de som gjort det.

En del experter tolkar det som händer just nu i Mosul som att IS insett att slaget är förlorat och förbereder sig för att dra sig ur staden och bege sig till Syrien. Andra tror att de håller på att förskansa sig för att utkämpa en sista strid på liv och död. Vad som är sant vet bara ledarna inom terrornätverket. Men oavsett vilket av scenarierna man köper kvarstår ett faktum: IS har förlorat mycket av det territorium de roffade åt sig i början av sin hänsynslösa framfart i juni 2014, möjligen så mycket som 40 procent av det.

De flesta vill att mardrömmen med IS ska ta slut, men många är också rädda för vad som ska hända när de förlorar Mosul. Rädslan att det ska ske övergrepp med sekteristiska förtecken, liknande de som hände i Falluja där den shiitiska milisen hasd al-shaabi, (ungefär Den folkliga mobiliseringsfronten) begick övergrepp mot befolkningen, gör att en del är mer rädda för befrielsen än för IS. Alla minoriteter har hamnat i ett väldigt prekärt -läge.

Just nu ligger många lågt, för att bara överleva ett intåg i staden. Man hamstrar mat, vatten och gas till spisarna. Priserna har rakat i höjden på precis allting, inklusive att försöka ta sig därifrån. Smugglarna kräver mycket mer betalt nu än tidigare och i dag ligger priset på en nivå som mycket få har råd att betala.

Ashraf Atraqchi

Konstnär och journalist från Mosul.

Sedan ett år tillbaka fristadsförfattare i Stockholm.

Urban Hamid

Frilansjournalist

Har bevakat händelseutvecklingen i Irak sedan 2003

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln