Historiens dom räddar inga barns liv i Gaza nu
Mördandet av palestinier beskrivs som civiliserat
Det som nu sker, som tillåts, uppmuntras och försvaras förutsätter att palestinier inte är människor. Eller att de har ett lägre människovärde än andra. Så ser logiken ut bakom massmordet på civilbefolkningen i Gaza.
Historiens dom kommer att bli förödande när man ser tillbaka på tystnaden och acceptansen inför mördandet. Men historiens dom hjälper inte de barn som dör i dag, som dog i går och som kommer att dö i morgon. Som, ovetande om varför, sätter livet till i stället för att somna tryggt framför tv:n med huvudet i mammas knä.
Den 7 oktober begick terrororganisationen Hamas sin bestialiska massaker. De lemlästade, slaktade och skändade oskyldiga. Dessutom togs hundratals civila israeler som gisslan, bara enstaka har släppts eller fritagits. Ett fruktansvärt och fortfarande pågående brott. Hoppet om fler frisläppanden finns men det ser mörkt ut. Desperata anhöriga väntar i fasansfull limbo, med en rädsla och oro som är svår att ta in. Detta ska inte och kommer inte att förlåtas. Men en vägran att glömma och en vilja och rätt att försvara sig får inte användas för att försvara urskillningslös massaker på palestinier.
Inget brott ger obegränsat mandat till vedergällning.
Inget ansvarsutkrävande ger rätten att behandla oskyldiga som skyldiga, eller civila som militära mål.
Benjamin Netanyahus korrupta, högerextrema och demokratiföraktande regim, sedan länge ifrågasatt av många israeler, har bestämt sig: Inga palestinier ska betraktas som oskyldiga. Inget som görs mot palestinier ska ses som för grovt. Allt våld som riktas mot de som befinner sig i Gaza ska betraktas som försvar mot terror.
Israels rätt att försvara sig har blivit till IDF:s rätt att döda hur många som helst på vilket sätt som helst.
Och medan våldet pågår ska Gaza isoleras: kommunikationen slås ut, människorna kommer inte ut och hjälpen kommer inte in. Samtidigt förbjuds omvärlden från att tro på de vittnesmål som sipprar ut. Inte bara palestinska ögonvittnen, foton och filmer avfärdas. Även organisationer som Läkare utan gränser, Röda korset, Amnesty och Human Rights Watch misstänkliggörs och beskrivs som illvilliga spridare av Hamas-propaganda. FN:s generalsekreterare António Guterres attackeras för att han värnar civila.
Ingenting får störa slakten just nu. En vapenvila är fel i det här läget, slår världsledare fast med myndig röst, vilket betyder att de tycker att det är värt det, att palestinska liv inte ska räddas eller skyddas.
Ett barn dödas i Gaza var tionde minut. Eller om det var varje kvart. Eller varje halvtimme. Vi vet inte exakt, men vi vet att det sker hela tiden.
Deras död blir inte mindre avskyvärd eller mindre verklig för att israeliska barn har dödats tidigare. Och israeliska dödsoffer blir inte mindre sörjbara för att fler palestinier dödats innan dess. Man kan aldrig välja en tidpunkt där man börjar eller slutar räkna värdet av människoliv. Alla måste räknas, alltid.
Bevis för israeliska krigsbrott finns redan, med dokumentation som visar hur hela familjer har utplånats i israeliska attacker och hur vit fosfor har använts mot civila.
Kvinnor tvingas nu genomlida kejsarsnitt utan bedövning. Amputationer för att rädda liv genomförs utan narkos. Gaza ligger i ruiner. Vad som förr var ett utomhusfängelse har nu blivit en öppen massgrav, konstaterar hjälporganisationen Läkare i världens vice ordförande Jean-François Corty.
Människorna i Gaza svälter, saknar dricksvatten och bombas sönder och samman bara för att de befinner sig på en plats de inte kan lämna, bara för att de är hemma. En plats och ett hem som Israel bestämt sig för att pulverisera.
Benjamin Netanyahu beskriver allt detta palestinska lidande som den civiliserade världens strid mot barbarerna. Och chockerande nog väljer den förmodat civiliserade västvärlden att instämma.
På så vis säger de – vi – att det är såhär det ser ut, civilisation.
Titta på de sönderbombade husen och femåringarna som i stället för att kolla på Paw Patrol nu ligger döda med söndertrasade ansikten. Det är det civiliserade svaret. Det döda barnet är barbaren. De israeliska bombningarna av flyktinglägret vid Jabalia är rätt, säger Israel, eftersom de siktade på en Hamas-ledare. Människorna runt omkring, ungarna som aldrig mer kommer att spela fotboll, mima till en låt eller stjäla smågodis från föräldrarnas gömställen, räknas inte. Människor som har fötts där, som inte har något val, inlåsta i generationer.
De har inget människovärde när den civiliserade världen motsätter sig eldupphör.
Historiens dom kommer att vara hård, stenhård, men den är värdelös, den är till ingen nytta för de oskyldiga döda, för de män och kvinnor och barn som bara vill leva i frihet men förnekats den år efter år, som nu ruttnar under rasmassorna medan Joe Biden, Ulf Kristersson, Rishi Sunak och andra står på rad för att ge Benjamin Netanyahu tumme upp och carte blanche.
