Algoritmerna är helt avgörande i krisen

Därför har Jonna Bornemark fel om AI i coronasjukvården

Filosofen och författaren Jonna Bornemarks första alarmistiska debattartikel om farorna med det hon menar är ”AI” i Dagens Nyheter publicerades för över ett år sedan. Hon har sedan i föredrag och via etermedier ofta återkommit till sin aversion mot datadrivenhet och artificiell intelligens, och hur ”förpappringen” av samhället är dess värsta fiende. Nu så här i coronatider ser Bornemark nya, hoppfulla tecken i tiden – kanske epidemin får oss att sluta lyssna på maskinerna?

Jag delar Bornemarks återkommande kritik av fenomenet new public management och de mekanismer som gjort exempelvis Karolinska-haveriet möjligt. Och det är OK att som filosof inte riktigt veta vad AI egentligen är, eller att inte fullt ut förstå exakt varför data alltid överträffar vår intuition.

Men det är dags att en gång för alla reda ut begreppen – människors överdrivna tillit till intellekt och förmåga är tveklöst farligare för samtiden än algoritmer och binära tal.

Ingen ifrågasätter sjukvårdens hjältar, de gör en heroisk insats. Men de står, nu som alltid, på maskinernas axlar. Artificiell intelligens är avgörande för hela vårdapparaten.


Det är data och AI som genererar simuleringar som gör att Anders Tegnell och andra har ens skuggan av en rimlig chans att ligga ett steg före viruset. Det är AI och data som nu används för att hitta ett vaccin.

Och på tal om det: Bornemark kommer som en skänk från ovan till anti-vaccinlobbyn – självklart anser de att ”omdömet” bör styra. De vill, som Bornemark, att vi inte ska fatta beslut baserat på data och fakta som visar vaccinationens övertydliga fördelar för individ och samhälle. Så när ett efterlängtat coronavaccin görs tillgängligt, kommer Jonna Bornemarks synsätt på data och hennes definition av expertis skapa precis den debatt som skapar grogrunden för nya vågor av covid-19.

Experter menar Bornemark ”har förstås tillgång till den samlade kunskapen på området, men det är faktiskt inte bara därför de är experter, utan också för att de vet var fakta tar slut.” Värdet av fakta är alltså begränsat för en expert – det går bra med en inre röst eller magkänslan.

Donald Trump eller Brasiliens president Jair Bolsonaro kunde inte sagt det bättre. Religiösa ledare av alla trosriktningar har ju i århundraden varit inne på samma spår: Lita på Guds ord. Misstro forskarna, experterna och deras ständiga hänvisande till siffror och grafer.

Bornemarks korståg mot dokumentation och ”excelark” återkommer såklart i hennes DN-text; det är själva huvudnumret i hennes återkommande show. Hon hyllar sjukvårdens administrativa personal för att de snickrar provisoriska skyddsvisir i stället för att noga samla in data om sjuksköterskors och läkares insatser och resultat i coronabekämpningen.


Det är kanske det dummaste jag någonsin läst i en svensk tidning. Jag hoppas innerligt att excel-ryttarna jobbar dubbla skift de med. För om ingen noga dokumenterar de avslöjande detaljerna kring bristen på sjukvårdsutrustning, kommer det inte finnas data som omöjliggör det slingrande som Stockholms regionpolitiker redan påbörjat.

Om ingen metodiskt matar in data kring hur vi bäst bekämpar viruset, kommer vi fatta lika dåliga beslut som på den där fiskmarknaden i Wuhan. Om ingen petigt förpapprar erfarenheterna nu, kommer ännu fler att dö när nästa farsots aerosoler fyller sjukhus och äldreboenden.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.