Kulturskandal i höstbudgeten
Chocken för humanioran: svenska institut utomlands läggs ner
Regeringen lägger ner de svenska instituten i Rom, Athen och Istanbul. Istället flyttas pengarna till ett naturvetenskapligt centrum i Lund.
Det var den största chocken för svensk kultur och humaniora i den budgetproposition som presenterades i dag.
Ur ett kulturperspektiv var regeringens budget annars mest bara frustrerande. Fonogramstödet förändras inte, trots att trycket på ett bättre stöd till inspelad musik är större än någonsin, där fanns ingen ny filmpolitik och inga förändringar i presstödet – trots att mediekrisen blir värre för var dag. De mediepolitiska förslagen ”kommer senare” utlovades det.
Troligen kommer de försent.
Ett flertal krisande kulturområden som lider av föråldrade stödformer lämnas utan åtgärd av kulturministern.
En satsning görs dock på kultur för boende i miljonprogram som Tensta Rinkeby, Hammarkullen och Rosengård. En positiv nyhet. Satsningen ligger på 230 miljoner kronor. Totalt är årets kulturbudget utökad med cirka 178 miljoner kronor, beroende på hur man räknar.
Men i forsknings- och utbildningsbudgeten gömde sig ett dråpslag mot svensk humaniora.
Helt utan förvarning lägger regeringen ner de så kallade Medelhavsinstituten (Svenska instituten i Rom, Athen och Istanbul). Pengarna flyttas i stället över till ett nytt naturvetenskapligt centrum i Lund.
Instituten har i många år varit viktiga centrum för svensk forskning om medelhavsområdet, den islamska världen och inte minst Turkiet. Platser där så väl språkforskare, samhällsvetare, konstvetare och arkeologer har kunnat verka.
Alla institut har åtaganden för lång tid framöver och ansvar för stora arkeologiska samlingar, men enligt budgeten ska de vara nedlagda redan 2017. Nedläggningen gör det i princip omöjligt för svenskar att i framtiden göra arkeologiska utgrävningar i Grekland och Italien.
Att ställa viktig humanistisk forskning mot naturvetenskap avslöjar en så konstig vetenskapssyn att det är svårt att tänka sig att regeringen tänkt igenom konsekvenserna.
Och hur skulle de kunna ha gjort det? Frågan om institutens framtid har inte ens utretts – vilket inte är något annat än en kulturskandal.
