ÅSIKT

En skolbok i digitalt självförsvar

Edward Snowdens memoarer är ett manifest mot övervakningskapitalismen

avCecilia Djurberg

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Foto: NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

I juni var det sex år sedan sedan den dittills helt okände Edward Snowden blev världens kändaste sysadmin.

Tack vare omfattande medierapportering, intervjuer och filmer, som Oliver Stones dokumentär (2016), är mycket av denna historia redan känd. Snowdens självbiografi bjuder heller inte på några direkt nya, rafflande avslöjanden, men tecknar ändå ett viktigt dokument över de problem vi i allra högsta grad fortfarande lever med, och som det börjar bli riktigt jävla akut att lösa.


För under tiden som den världsberömda visselblåsaren har hållit sig gömd i Ryssland har vi sett allt fler samhällsproblem kopplade till den snabba, digitala utvecklingen uppdagas. Under dessa sex år har vi samtidigt i rask takt kopplat upp allt mer av våra privatliv mot internet.

Gränsen mellan den virtuella och fysiska världen suddas ut när vi aktivt uppdaterar omvärlden och frivilligt lämnar ifrån oss personlig data till de privata, digitala plattformsägarna om vad vi gör, var vi är, vad vi känner, hur vi mår och vad vi tänker – i sociala medier och genom allt fler ”smarta” uppkopplade prylar. Vi köper wearables, röststyrda assistenter och tillbringar mer och mer av vår vardag genom appar och andra digitala tjänster som registrerar, loggar och övervakar oss dygnet runt.

Som om vi inte fattat vad det var Snowden avslöjade, skulle man cyniskt kunna konstatera. I sin bok kommer Snowden in på den paradoxen när han skriver hur han resonerade med sig själv för att komma fram till sitt farliga men viktiga beslut att avslöja för journalister om NSA:s hemliga övervakningsprogram 2013.

Snowdens bok hjälper oss att förstå att han inte bara larmade om den amerikanska statens förehavanden


För vad betyder egentligen hans avslöjande om den amerikanska staten, när vi själva låter oss ständigt övervakas av privata företag som Google, Facebook, Apple och Amazon – och alla som gör affärer med dem? När vi själva, utan insyn i dessa företag, hjälper till att träna artificiell intelligens genom att mata in våra tankar, känslor, svagheter, röster, fingeravtryck, rörelser, resor, symptom och utseenden i deras tjänster, appar och prylar, så att denna data kan sparas, processas och användas tillbaka mot oss för att sälja på oss varor, åsikter, känslor och livsstilar?

Detta i ett tempo som går så snabbt att vi inte hinner förstå vad det är vi gör – eller varför. Och detta trots att det börjat gå upp för de alla flesta att vi befinner oss i ett informationskrig. Otaliga debatter om digitala desinformationskampanjer har förts, inte minst efter Cambridge analytica-skandalen (som man med fördel kan uppdatera sig om med Netflix-dokumentären The great hack) och efter alla rapporter om hur vissa aspekter av vår nya digitala verklighet påverkar oss negativt.

Snowdens bok hjälper oss att förstå att han inte bara larmade om den amerikanska statens förehavanden, utan om riskerna med hela vår digitala infrastruktur. Som allt mer framstår som ett enormt experiment på mänskligheten och som har utvecklats så fort att varken allmänheten eller lagstiftningen hängt med.

Boken är spännande som en spiondeckare, med inblickar i underrättelsetjänstens otillgängliga miljöer. Och i partierna där Snowden pedagogiskt förklarar den komplicerade övervakningstekniken blir den upplysande som en skolbok i digitalt självförsvar.


Samtidigt är det en självbiografi, där vi får veta mer om personen Edward Snowden. Han beskriver sig som en rätt vanlig grabb, i grunden en patriot som fortfarande älskar sitt land och nog rätt länge trodde att han verkligen bidrog till kampen mot terrorismen efter elfte september – vilket varit och fortfarande är den officiella ursäkten för NSA:s massövervakning.

Snowdens besvikelse över hur allt han älskade och trodde på med internet, som ursprungligen skapades i frihetens och demokratins namn, nu har förstörts av makt och girighet, framstår som en viktig faktor i hans beslut att hoppa av från det digitala monster han själv varit med och bidragit till. Det ger hans självbiografi känslan av ett motståndsmanifest.

Han skriver:

”Under en kort och vacker tid, en tid som för mig lyckligtvis nästan exakt sammanföll med mina tonår, gjordes internet oftast av och för folket. Dess syfte var att upplysa, inte att tjäna pengar, och det administrerades mer enligt en provisorisk uppsättning ständigt skiftande kollektiva normer än med exploaterande, globalt juridiskt tvingande avtalsvillkor.”

Det enkla svaret är inte att den tekniska utvecklingen skulle vara någon okontrollerbar naturkraft som vi alla bara måste hänga med i, utan – pengar


Redan i förordet använder Snowden begreppet övervakningskapitalism som en förklaring till varför vi hamnat där vi är i dag. Detta begrepp har professor Shoshana Zuboff grundligt beskrivit och satt in i en historisk kontext i sin läskigt läsvärda och banbrytande bok The age of surveillance capitalism – the fight for a human future at the new frontier of power (Profile books, 2019).

I boken, som beskrivits som Marx Kapitalet för vår tid, går hon på djupet med frågeställningen om hur dessa företag, med Google i spetsen, så länge har kunnat komma undan med att exploatera våra privatliv.

Det enkla svaret är inte att den tekniska utvecklingen skulle vara någon okontrollerbar naturkraft som vi alla bara måste hänga med i, utan — pengar. Hon beskriver hur internet varit ett laglöst område som exploaterats av giriga erövrare i jakten på persondata, som i dag är hetare än olja på den internationella marknaden.

Det är där vi måste börja göra motstånd.


ARTIKELN HANDLAR OM

NSA

Internet