Horace: På tyska skriver man med stor bokstav

Kritiken av min översättning är aggressiv och missriktad

Horace Engdahl och Nobelpristagaren Peter Handke

Några ord i min översättning av Ulrich Greiners intervju med Peter Handke har framkallat reaktioner som förefaller mig egendomligt aggressiva och missriktade.

I originaltexten i Die Zeit finner man följande formulering:

”Wie konnte Deutschland Kroatien, Slowenien und Bosnien-Herzegowina anerkennen, wenn auf dem Gebiet mehr als ein Drittel orthodoxe und muslimische Serben lebten?”


Det har jag översatt med:

”Hur kunde Tyskland erkänna Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina när mer än en tredjedel av dem som bodde i dessa områden var serbiska ortodoxa och muslimer?”


Det är sant att slutet av meningen grammatiskt sett kan tolkas på två sätt i min översättning, antingen så att det rör sig om serbiska ortodoxa och serbiska muslimer eller så att det rör sig om serbiska ortodoxa och muslimer i största allmänhet. Fast den senare tolkningen verkar uppriktigt sagt en aning krystad. 


Om jag hade översatt på ett annat sätt och skrivit ”ortodoxa och muslimska serber”, skulle ett liknande problem ha uppstått, fast åt andra hållet. Då skulle vi ha haft muslimska serber samt ortodoxa i något tillstånd av rotlöshet. På tyska finns inget motsvarande tolkningsutrymme, beroende på att man där skriver huvudordet (substantivet) med stor bokstav och bestämningarna med liten, men på svenska uppstår en ambivalens hur man än gör.


Horace Engdahl är ledamot av Svenska Akademien

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.