Levande motbild

Mikaela Blomqvist läser boken om Kim Wall

avMikaela Blomqvist

Foto: TT
Journalisten Kim Wall mördades på en ubåt 2017.

Den massiva mediebevakningen kring mordet på journalisten Kim Wall har med goda skäl kritiserats. De detaljerade redogörelserna från rättegången, liksom mediernas tendens att dramatisera och fiktionalisera förloppet hör till de mer osmakliga yttringarna av en klickbaserad medie­logik. Vid rättegången hade redan 69 000 artiklar skrivits. Siffran hittar jag i Boken om Kim Wall – när orden tar slut författad av Kim Walls föräldrar, journalisterna Ingrid och Joachim Wall.

Undertiteln är naturligtvis dubbel, syftande både på Kim Walls för tidigt avslutade yrkesverksamhet och den stumma sorg hon lämnar efter sig hos familjen. I enlighet med detta är boken tvådelad. 

Den ena delen utgörs av en berättelse om Kims liv, från 1987 fram till sommaren 2017. Tonvikten ligger på hennes korta tid som vuxen och arbetet som journalist. Fram träder bilden av en mycket ambitiös och begåvad kvinna som hade dubbla masterexamina från Columbia University i New York.

Foto: Adam Perez
Ingrid och Joachim Wall.

Kim Wall skrev företrädesvis längre reportage och bland de hon hann publicera finns texter om turistindustrin på Haiti, smuggelverksamhet på Kuba och miljö­förstöringen på Marshall­öarna.


De avsnitt i boken där Kim Wall själv kommer till tals genom ett transkriberat examenstal och utsnitt ur artiklar låter ana en energisk framtidstro, parad med en noggrann analytisk förmåga.

Parallellt med denna biografi löper genom texten en skildring av familjens liv året efter dotterns död. Av stor betydelse här är deltagandet i sorgen från grannar, Kims vänner, invånarna i Trelleborg och främlingar både i Sverige och utomlands.

Det blir också tydligt vilket aktivt arbete familjen har fått bedriva för att medierna ska ge en annan bild av dottern än den av ett anonymt våldsoffer.

Detta arbete vore troligtvis omöjligt utan föräldrarnas egen erfarenhet som journalister. För trots den sorg som hela tiden finns närvarande i texten är de i full kontroll över berättelsen. Redan i sitt första pressmeddelande redogör de kort för dotterns CV och betonar att hon dog i tjänsten. De startar en stipendiefond för kvinnliga journalister i Kim Walls namn och tillsammans med hennes vänner bygger de upp en hemsida till åminnelse.


Även boken är förstås ett led i denna motberättelse som flyttar tonvikten från Peter Madsen till Kim Wall.

Att brottet är fruktansvärt säger sig självt, men vidden av det blir än mer tydlig genom att Ingrid och Joachim Wall frammanar en så
levande bild av dottern.

ARTIKELN HANDLAR OM

Biografier

Kim Wall