Ett vänligt och ljust spa för ensamma själar

”Lonely hearts club” är en omtumlande upplevelse

Publicerad 2019-12-03

En trappa ner under kommersen i Skrapans köpcentrum finner man fram till mitten av december en tillfällig, spa-liknande mottagning med vita väggar och vita draperier.

Här, på Osynliga teaterns Lonely hearts club, skriver jag in mig hos en vänligt leende receptionist för att i lugn och ro utmana min sårbarhet.

Trots löftet om att ingen information som samlas in om mig under denna performance kommer att lagras, prövas min tillit genast. Jag fotograferas, får lämna fingeravtryck och fyller i ett formulär med privata frågor om relationer och anknytning.

Jag visas till ett rum där jag ombeds berätta om ett minne, som jag med förbundna ögon ska försöka rita av. I ett annat rum får jag välja musik och efter att ha fått mitt kroppsspråk noga granskat och kameraövervakat är det på flera vis omtumlande att slutligen få möta mig själv i en fysisk gestaltning av en väldigt privat minnesscen ur mitt liv.


I våra digitala liv delar vi ofta oreflekterat med oss av privata bilder, tankar, känslor och minnen, men i detta ljusa spa för ensamma själar lyser eftertankens kranka blekhet klart över integritetens gränser.

Teater

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln