Hur sexig är den inre marknaden?

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-07-16

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Var som fisken i vattnet, predikade Mao Zedong. Kanske minns José Manuel Barroso parollen från sin radikala ungdom. Han framstår i alla fall som en mästare i taktisk anpassning i sin kamp för att bli EU-kommissionens ordförande.

Portugisen grillas i EU-parlamentet, som röstar om kandidaturen nästa vecka. För att avväpna sina motståndare kritiserar USA-vännen Barroso plötsligt den amerikanska ”arrogansen”. Han lovar att simma i politikens mittfåra och att inte ta order från de stora EU-länder som kompromissade fram hans namn.

– Barroso försöker övertyga folk att han inte kommer att vara en fiende till social rättvisa och en god miljö, säger John Palmer på tankesmedjan European Policy Center. Men det är ord från en ordförandekandidat som vill bli godkänd.

Medan socialisterna och de gröna kräver förtydliganden slåss medlemsländerna redan om jobben i den nya kommissionen.

Envisa rykten påstår att Gerhard Schröder fått ett löfte om en stark ställning för sin utsände Günter Verheugen i Bryssel. Tysken ska bli den stålman som sätter fart på reformerna av Europas ekonomier.

Många regeringar har redan lanserat sina namn. Sverige är ett av de få länder som tvekar. Göran Persson sätter fortfarande ansvarsområdet främst, deklarerade han på Harpsund förra veckan.

– Får vi till exempel kommissionärsstolen för den inre marknaden vore det en väldig framgång, sa statsministern. Den är mycket tung.

Är det så säkert? Det stämmer att ansvaret för frihandeln gett inflytande förr. Nu kan det snarare bli en nitlott om en tysk superkommissionär ska överpröva allt.

Det är det ena frågetecknet. Det andra är inrikespolitiskt. Hur sexigt är det med EU:s inre marknad?

Trots att frihandelns förtjänster predikats sedan Sverige började förhandla om EES-avtalet för femton år sedan har den inre marknaden aldrig blivit en folklig fråga.

Om någon ska lyckas så är det Margot Wallström.

– Jag tror att det är viktigt för ett land med en EU-skeptisk befolkning att fundera över områden där det är lätt att förklara varför det behövs en gemensam EU-politik, säger hon. Inre marknaden kan vara ett sådant område – att den är bra för konsumenterna. Traditionellt skulle man väl annars tänka på miljö eller sysselsättning. Transporter är ett annat viktigt område.

På Harpsund hade Göran Persson en annan tanke som är mer lockande. Sverige borde få en av posterna som vice ordförande i kommissionen. Det är strategiskt viktigt om det, som många tror, blir en inre krets som styr.

Nu finns chansen. Barroso tänker ha en vice ordförande för relationerna till parlamentet och allmänheten, berättade han i onsdags. Det går att kombinera med något ansvarsområde som ligger medborgarna nära, som jobben och de sociala frågorna. Eller hållbar utveckling, med energi och transport som viktiga delar. Denna vice ordförande måste kunna ”fundera på hur det politiska budskapet ska nå människorna”, sa portugisen. En god kommunikatör, alltså. Varför inte en svensk kvinna?

Slå en ny signal till Barroso medan jobbet fortfarande är ledigt, Persson!

Mats Engström

Följ ämnen i artikeln