Vill Svantesson lägga krokben för försvaret?
Sverige har inte råd att slarva mer
Tyska ambassaden i Stockholm har stram nordisk inredning och stora fönster.
I tisdags sken en matt vårsol in när generallöjtnant Michael Claesson inför en samling civila och militära dignitärer pratade om det nordisk-baltiska samarbetet i Nato.
Bakom sig hade han en stor karta med Sverige i mitten. Det blev nästan övertydligt. Svenskt territorium och militära förmågor är helt avgörande även för försvaret av Finland, Estland, Lettland och Litauen.
Vi är dessa länders ”strategiska djup”, som det heter.
På fredag ska Försvarsberedningen presentera sin slutrapport om totalförsvaret fram till 2030. Jag hoppas att även Elisabeth Svantesson och Finansdepartementet verkligen har förstått vad Michael Claesson karta betyder.
Att Sverige inte har råd att slarva mer.
Inte velat betala
Vi har det ”allvarligaste läget sedan andra världskriget” som statsministern har uttryckt saken. På Folk och försvar i vintras var budskapet från regeringen att alla måste förbereda sig för krig.
Det lät otäckt.
Men samma regering har hittills inte velat lägga de pengar som krävs för att Sverige ska kunna försvara sig. Och på fredag är det alltså sanningens minut.
Tittar vi historiskt har vi väldigt låga försvarsutgifter just nu. Under första världskriget låg försvarsutgifterna på ungefär 4 procent av BNP och under andra världskriget på 12–13 procent.
De socialdemokratiska regeringarna under 1940-, 50- och 60-talen avsatte varje år ungefär 4 procent av en växande BNP till försvaret. Efter kalla krigets slut har vi legat under 2 procent och med Fredrik Reinfeldt närmade vi oss 1 procent.
Svantesson har nyckeln
I valet lovade nuvarande regeringen att vi skulle nå 2 procent, som vi brukar räkna i Sverige, redan nästa år men har sedan skjutit fram det till 2028.
Rätt fråga att ställa nu är därför: vill Svantesson fortsätta lägga krokben för försvaret?
Eller kommer vi att få se de investeringar som behövs för att rusta upp det militära och civila försvaret, avskräcka Ryssland och leva upp till de förväntningar andra Natoländer nu har på oss?
Aftonbladets ledarsida har länge argumenterat för att staten bör låna till de investeringar som behövs. Det kan handla om ungefär 100 miljarder kronor. Vi vill också se en successiv höjning av försvarsutgifterna till 3 procent av BNP.
Det är mycket pengar och det kommer att behöva finansieras både med högre skatter och genom att det militära och civila försvaret prioriteras högre.
Men Sverige sparade i ladorna för kriser och har urstarka statsfinanser. Om politikerna verkligen menar allvar med att detta är det ”allvarligaste läget sedan andra världskriget” är det dags att visa det nu.
***
Chatta med Anders Lindberg
- Anders Lindberg25 april09.21
Tack för alla frågor. Blev en lång chatt idag
- 25 april09.20
kommer inte att ske så länge det sitter en moderat kd sd i regeringen och styr. blir som vanligt så länge de styr drar de ner å när de åkt ur då skriker de högst över allt som ska ordnas, tragiskt men äkta moderatpolitik.
KarlJag hoppas att det blir en bred överenskommelse över blockgränsen. Sverige brukar ta sig samman när det verkligen behövs.
Anders Lindberg - 25 april09.19
Det borde vara frivilliga bidrag, inte skattepengar. Varför ska försvaret försvara mig i Röda Havet? Jag har aldrig varit där och gjort nåt fel. Däremot om svenskar ska döda nån där så legitimerar de att nån därifrån kommer och dödar mig här.
SofiaSvaret är att du visst är beroende av att handelsvägarna genom Röda havet hålls öppna. Varje dag i din vardag.
Just den insatsen är väldigt liten men grunden är detta: världen hänger ihop. En kris på en plats får konsekvenser globalt. Därför måste kriser förebyggas och förhindras. Ibland även med militära insatser.
Anders Lindberg - 25 april09.17
Godmorgon Anders!
Bra ide med en beredskapsskatt.
Alla som kan måste hjälpa till att skydda vårt land efter förmåga.
Bra ide!
GBJa, det är ben bra ide.
Dessutom är själva principen viktig.
Kostymen Sverige måste bli större, både civilt och militärt, och då kommer skattenivån att behöva öka.
Anders Lindberg - 25 april09.15
100 miljarder låter mycket men räcker inte till så mycket högteknologiska vapen. Är det möjligt att bygga ett totalförsvar som vi hade med dagens krav på dyra system? Personligen tycker jag vi bör ha kanske 1/3 av ungdomar som gör "lumpen" (även civilförsvar). Man bör lotta ut det så det blir jämn spridning och det inte blir bara "stridisar".
Svante BergDet är en början kopplad till de beställningar som skulle behöva göras nu.
När det kommer till värnplikt handlar det ju om hur många soldater och sjömän som behövs.
Vi har tidigare satt siffran till ungefär 20 000, altså knappt 20 procent av en årskull.
Det bygger på beräkningen att vi behöver fler än fyra brigader på sikt (fyra är just nu målet 2035) och att rekryteringen av officerare och reservofficerare inte fungerar men lägre antal.
Anders Lindberg